Vi fick också ett mycket lyckat Kub-test så vi pustade ut... är i 28:e veckan nu och har en livsfarlig liten karate-prinsessa där inne som inte låter mig sova på nätterna, en del sammandragningar, foglssningar o massa annat skit, men jag överlever bara jag får gnälla lite emellanåt *S*
NiceSara förstår att du är orolig då.. det är ju likadant i min släkt.. INGEN har fött ett barn under 4 kg.. förutom min bror som vägde 2,1 bara... jag hade också stort mått med sonen i överkant på kurvan men han vägde 2940 när han föddes....
Jag mätte ju mitt mått första gången i veckan och låg precis mellan mitten och övre gränsen och frågade lite då sa h on att så länge men inte går spikrakt upp över översta kurvan så är det ingen fara.
Att fastna är ovanligt och oftast så bedömer man det på hur brett bäcken man har...
sen att din bm har haft ett taskigt bemötande är så klart SURT och jag tror- om jag får vara lite amatöranalytiker här- att det har mer att göra med saken än din oro, hade hon kunnat bemöta din oro bättre med bättre fakta och information hade du kunnat vara lugnare.
Det är dock sant att måttet inte behöver avta, magen behöver inte ens sjunka inför förlossningen
Jag känner igen mig i dina tankar.. foglossningar och jobbiga symtom gör att man blir grinig, ledsen, uppgiven och då är det SÅÅÅÅ viktigt att man har en bra bm som kan möta en halvvägs och hjälpa en, kanske ge en den där extra undersökningen för att lugna lite....
KRam och hoppas h*n pluppar ut snart, problemfritt...INNAN föräldrarna åker på resa..för visst skulle de resa bort?
Gårdagens(överst) och dagens(underst) torkade och oredigerade
Och samma bild som ovan fast redigerad.