Ny skola - orolig förälder

Min son har också börjat i en ny skola, utan sina fsk-kompisar. För oss var det dock självvalt, eftersom skolan i närheten av oss tog emot många barn vilket resulterade i stora grupper. Vi valde istället en mindre skola med en liten klass för vår son.

Men, han har lite svårt att skaffa kompisar och jag har inte upplevt att han har haft det tidigare. De är bara fyra pojkar i hans klass (även om min son alltid har lekt väldigt blandat med tjejer och killar) så upplever jag att han har lite svårt att "connecta" med de andra och även med de andra barnen på skolan. Det känns jättejobbigt att se honom stå ensam på morgonen när jag lämnar honom även om jag vet att det kommer att bli bättre....

Jag har tänkt att prata med både fritids och hans klasslärare om att de får hjälpa honom lite på traven - jag tror han kan behöva det. Idag berättade han att han gärna hade velat sparka fotboll med några större killar men inte vågat fråga.....

Skönt att kunna dela sin oro med er och höra att det är fler som upplever samma sak. Och nej, än har jag inte börjat tveka om vi valt rätt, det känns som jag måste ge det en ordentlig chans (och då tänker jag ett år) innan jag börjar tänka på att byta skola.

Idag ringde jag till en av pedagogerna i fsk-klassen och pratade med henne och bad henne hjälpa min son med att komma in i leken och att hon gärna fick ha extra uppsyn över honom så att han inte hamnar själv. Jag bad henne också prata med fritidspersonalen som tar emot på morgonen och att de ger honom lite xtra uppmärksamhet när han kommer.  Det kändes jättebra och imorgon har jag inskolningssamtal så då får jag tillfälle att prata lite mera. Jag hoppas detta räcker och att han snart ska komma in i klassen.

Det är ju trots allt en stor omställning att börja skolan, det är inte alls samma sak i fsk-klassen i förskolan. Bara det att vara minst när de är vana att vara störst och duktigast...

Min son vill inte heller gärna berätta vad han gjort under dagen - han säger att han inte kommer ihåg. ...

Hej på er
Hur har det gått med nya skolan? Slrev i tråden den 30/8 och då kändes det fortfarande motigt - min son kom inte in o leken, var ledsen när jag lämnade på fritids och så. Några veckor senare släppte det - började med att han lekte jätttebra med en tjej i klassen när de var si skogen och efter det lossnade det lite. Nu älskar han sin nya skola och springer in på fritids på morgonen och vill inte bli hämtad på eftermiddagen, det känns så himla underbart.

Hoppas att det "lossnar" för era barn också - det var som nån skrev ovanför att det för en del barn tar tid att acklimatisera sig i nya sammanhang och hitta nya kompisar. Ibland har vi föräldrar så stora krav på våra barn att det ska klaffa direkt (och jag är absolut inget undantag) men går jag till mig själv tar det tid för mig att känna mig "trygg" och hemma i nya sammanhang, när man byter arbetsplats etc. Det tar tid att känna in den sociala koden och känna efter vilka man vill lära känna mer osv....