Trend på TV om ofrivillig barnlöshet.

Jag beklagar verkligen också, ingen ska behöva gå igenom sånt och ännu mindre om man har behövt kämpa på det viset. Jag hoppas innerligt att det har gått bättre efter det. Jag beundrar din styrka att trots allt det svåra våga gå igenom processerna igen.

Funderade lite på diskussionen kring surrogatmödraskap. Varför tas bara tredjevärldenaspekten upp hela tiden? Om det infördes i Sverige skulle det ju med största sannolikhet medfölja en mängd krav för att få göra det (som vid IVF eller adoption), det lär ju inte vara nåt man bara får göra hipp som happ för att man inte känner för att föda barn själv. Och visst sjutton finns det kvinnor som vill göra det utan personlig vinning och som ändå inte blir utnyttjade. Jag är en. Jag är själv infertil och har kämpat i många år för att få barn (ärftliga faktorer). Min kusin hade inte samma tur som jag. Hon tvingades abortera ett barn i tredje månaden då hon hade förblött själv annars, strax efter det tvingades hon operera bort livmodern, men hon har äggstockarna kvar. Den enda chansen till ett biologiskt barn ligger hos en surrogatmamma, men det är inte tillåtet i landet där hon bor eller här. Men jag har sagt till henne att om det blir tillåtet vill jag inget hellre än att hjälpa henne, för jag vet vad hennes längtan innebär. Jag har haft turen att få i alla fall ett barn och om jag kan hjälpa henne att få uppleva samma lycka, skulle det betyda precis allt. Jag tror att det finns många andra kusiner/systrar/svägerskor och väninnor som resonerar likadant kring sina närstående.