heteronormen

Jag förstår inte frågan, riktigt, kan du utveckla?

Självklart är det okej! Jag bara undrade om det var något speciellt sammanhang det gällde

Jag har också funderat på varför en del känner sig hotade av avvikare, men jag har en fördom om varför en del män känner sig hotade av homosexuella män, nämligen att de är lite bisexuella själva. De är rädda att någon ska komma på dem om de inte stöter bort homosexuella på ett tydligt och aggressivt sätt. Lite på samma sätt som folk känner sig hotade när man inte vill dricka alkohol i ett sällskap, "vaddå, tror du att du är bättre än oss?" De tror att jag ser ner på dem och dömer dem.

Själv är jag naturligtvis _väldigt_ tolerant och förlåtande på alla sätt och vis och låter alla vara precis som de själva vill

Jag lever verkligen i heteronormen, är kvinna, gift med en man och vi har ett gemensamt biologiskt barn. Jag skulle inte vilja att min dotter blev en "avvikare", men jag hoppas och tror att jag skulle låta henne vara det om hon själv valde det. Anledningen till att jag inte vill det är att jag tycker det är jobbigt att vara annorlunda, speciellt i skolan. Jag vill att hon ska slippa bli mobbad helt enkelt. Jag klär i henne i "flickkläder", för att hon är en flicka, men vi (jag och min man) undviker spetsar och volanger för att vi inte själva tycker det är snyggt. Men hon har en del "pojkkläder" också, bla för att vi har "ärvt" av hennes kusiner som är pojkar.

Jag är emot att homosexuella par uppfostrar barn, men det är inte för att jag tror att de inte är bra föräldrar, utan för att jag inte tycker att samhället i övrigt är moget för det, jag tror att sådana barn kommer att bli mobbade.

Jag har svårt att se att vi kan göra så mycket åt det. Sådana förändringar kommer långsamt och det beror på att det är så mycket av det som är omedvetet. Jag håller med Lady Namárië om att det borde diskuteras i skolan, kanske skulle genusvetenskap ingå som ämne från gymnasiet och uppåt?

Men är allt som heteronormativ innebär av ondo då? Problemet är väl när så kallade typiskt kvinnliga egenskaper värderas lägre än så kallade manliga egenskaper? Det är vår inställning som är felaktig. Jag skriver vår, för jag har också den typen av åsikter, har jag märkt.
Fast nu blev det visst lite OT, intressant, jag har faktiskt inte funderat så mycket på sånt här.