Inlägg från: saltflingan |Visa alla inlägg
  • saltflingan

    Hur vågade ni skaffade syskon

    Min första kom i v 36+2, så inte så tidigt för att vara tidig. Vi hamnade inte ens på neo (det var han 2 dagar för gammal för) även om han nog hade behövt det eller iaf fått en sond på en gång. 8 dagar fick vi dock vara kvar på sjukhuset.

    När han var 4 månader blev jag gravid (planerat) igen men fick ett utomkveds. 3 månader senare var jag gravid igen, denna gång med tvillingar. Den ena försvann tidigt med den andra ligger i sin säng och sover. Vi visste att vi ville ha tätt mellan barnen och för oss kändes det helt rätt att dra igång verkstan tidigt.

    Lillebror kom tidigt även han, i v 34+3. Vi låg på neo i 11 dagar. Sambon var hemma med sonen (skiljer 16 månader mellan dem) och kom på dagliga besök i 2-3 timmar. Vi blev erbjudna att få in en spjälsäng till storebror så att vi kunde bo där hela familjen, men det funkade inte för oss. Storebror har myror i baken och han klättrade på väggarna i det lilla pytterum vi hade. Inte lätt för en så liten, inget får man röra, ingen plats att leka, ingen mamma som kan lyfta upp en, konstig lukt....nej han hatade sjukhuset och började gnälla och bråka så fort han kom in på rummet.

    Jag är inte rädd för att skaffa fler barn även om jag misstänker att även de kommer komma tidigt. Vi har varit väldigt lyckligt lottade och fått barn som varit stora för sina veckor (3030 g resp 2610g) och det har inte varit några problem med dem. Lillebror fick ligga i värmesäng och sen sola under 1 dygn, men mer än så behövde han inte.

    Mina graviditeter har varit hyfsat lika, foglossning men i övrigt har jag inte haft några bekymmer. Ja förutom gbs, men det har jag inte känt av utan fått veta genom urinprov att jag haft. Fick en kraftig infektion efter min första förlossning (mycket möjligt att det var orsaken till att vattnet gick så tidigt) och hade i några omgångar nu med tvåan. Jag är nog tyvärr lite för smärttålig för mitt eget bästa eftersom jag inte känner av sammandragningar. Kanske hade förlossningen kunnat skjutas upp lite om jag känt av dem och mer eller mindre legat i sängen hela dagen? Fast å andra sidan, vem skulle ha tagit hand om min stora pojk då?

  • saltflingan
    Millsan skrev 2011-07-31 21:51:32 följande:
    hur jag vågade skaffa syskon till min prematurson? Eftersom ingen visste varför sonen kom för tidigt och vi ville ha fler barn så blev jag gravid igen och det hela slutade med ytterliggare en till prematurson (1:a i v.31 ":a i v.32). Nu vet läkarna vad jag har för fel, försvagad livmoderhals, vilket innebär att utan hjälp från sjukvården kommer jag att föda barn för tidigt igen.   

    Trots detta så vill både jag och min sambo ha fler barn i framtiden (1-2 till) kanske om 2-3 år men skulle jag bli gravid redan nu så skulle jag inte göra abort. Neonataltiden var hemsk men inte för alltid tack o lov, att få ett prematurbarn är hemskt men att bli mamma är fantastiskt. Man kan aldrig oavsettom man har riiskgraviditet eller inte få någon garanti på att barnet blir friskt eller inte och det är en tröst jag bär med mig. Jag skulle enbart inte skaffa fler barn om en läkare avråde mig pga min "åkomma" men de läkare jag pratat med har sagt att nu när man vet om felet vet man även vad man kan göra för att hjälpa min kropp vid en graviditet.

    tiden på neo löste vi genom att jag var där med sonen och pappan lämnade stora killen på dagis och var med oss under dagen.
    Hur fick du veta att det var det som var problemet?
Svar på tråden Hur vågade ni skaffade syskon