• picksy

    jag vill inte föda vaginalt

    jag vill aldrig aldrig i mitt liv föda vaginalt. jag är så rädd för att jag kommer bli tvungen att göra det om jag blir gravid nån gång då låter jag hellre bli att få barn.
    kan man få göra kejsarsnitt om man vill? jag vill inte gå i terapi för förlossningsrädsla för jag vill verkligen inte föda vaginalt, jag tycker det äckligt, blir sjukt äcklad av tanken på att ligga där och krysta och bajsa på mig och moderkakor som kommer ut och slem och blod, jag är rädd för smärtan och för att spricka och för att underlivet ska bli förstört och bli inkontenent och få hemmorojder.
    kan ni som har både fött vaginalt och med kejsarsnitt berätta lite hur det var? vilket var värst?

  • Svar på tråden jag vill inte föda vaginalt
  • Mysanochmimer

    Har inte fött med kejsarsnitt men har blivit öppnad med buksnitt på samma sätt som vid kejsarsnitt, sen har jag fött vagnialt.

    Och jag föder 1000 ggr hellre barn vaginalt, trots att det för mig tog närmare 3 månader innan jag kände mig som "folk" efteråt, än får magen uppskuren igen av flera olika anledningar, bl.a:

    *vill inte ha ryggbedövning eller liknande
    *vill inte bli sövd om jag absolut inte måste
    *vill kunna/få lyfta mer än bara mitt nyfödda barn


  • Mälaröbo

    Jag har fött både vaginalt och med kejsarsnitt och föredrar smärtan och "problemen" vid/efter vaginal förlossning jämfört med smärtan efter kejsarsnitt och alla problem med amning mm.
    Detta är oerhört individuellt och alla som gjort båda delarna har säkert sin egen "favorit".

    Sen är min personliga åsikt att kejsarsnitt ska ske av medicinska skäl och inte av psykiska. Klarar man inte ens i tanken de timmarna en förlossning kan ta så tror jag inte att man helt ärligt är redo för föräldraskapet som är SJUKT mycket jobbigare.

  • filifjonka
    Mälaröbo skrev 2011-07-21 00:00:32 följande:
    Jag har fött både vaginalt och med kejsarsnitt och föredrar smärtan och "problemen" vid/efter vaginal förlossning jämfört med smärtan efter kejsarsnitt och alla problem med amning mm.
    Detta är oerhört individuellt och alla som gjort båda delarna har säkert sin egen "favorit".

    Sen är min personliga åsikt att kejsarsnitt ska ske av medicinska skäl och inte av psykiska. Klarar man inte ens i tanken de timmarna en förlossning kan ta så tror jag inte att man helt ärligt är redo för föräldraskapet som är SJUKT mycket jobbigare.
    Men med all respekt, du kan väl inte jämföra föräldrarskapet med att föda barn??? Det är som att jämföra äpplen med päron enligt min mening.
  • Danitra
    Mälaröbo skrev 2011-07-21 00:00:32 följande:
    Jag har fött både vaginalt och med kejsarsnitt och föredrar smärtan och "problemen" vid/efter vaginal förlossning jämfört med smärtan efter kejsarsnitt och alla problem med amning mm.
    Detta är oerhört individuellt och alla som gjort båda delarna har säkert sin egen "favorit".

    Sen är min personliga åsikt att kejsarsnitt ska ske av medicinska skäl och inte av psykiska. Klarar man inte ens i tanken de timmarna en förlossning kan ta så tror jag inte att man helt ärligt är redo för föräldraskapet som är SJUKT mycket jobbigare.
    Psyket är en del av kroppen.
  • Teskedsmamman

    Hemorojder får man under graviditeten, inte under förlossningen...

    Risken att bli inkontinent finns även om man gör snitt eftersom belastningen på bäckenbottenmuskulaturen är den samma under graviditeten oavsett hur barnet kommer ut. Gör man sina knipövningar så minskas risken avsevärt och det gäller även de som snittas.

    Jag har fött 1 barn med snitt och resterande 3 vaginalt. Borde säga nåt om vad jag tycker om snitt.

    Efter snittet kände jag mig inte återställd i kroppen på 6 mån, det stramade i magen, jag kunde inte använda magmusklerna utan att det gjorde ont och jag kommer ihåg den första tiden som smärta-smärta-smärta.

    Efter de vaginala förlossningarna har jag känt mig återställd i kroppen och framför allt underlivet, efter 1-2 veckor.

    Efter första vaginala hade jag en spricka vid urinröret som gjort ont ett tag, kändes som urinvägsinfektion ungefär.

    3 barn senare kan jag säga att underlivet funkar fint, och känns som innan barnen. Maken är jävligt nöjd över alla knipövningar by the way


    Grabbmorsan med 4 killar ☆ www.teskedsmamma.se
  • Danitra

    Klart du ska få kejsarsnitt!

    Att föda med snitt är det bästa jag gjort, det var snabbt och dessutom spännande. Jag gillade hur kontrollerat det var att jag visste både dag och tid för förlossningen.

    Smärtan var borta på några dagar och jag behövde inget annat än alvedon i en vecka. Efter fyra veckor var jag tillbaka på jobbet igen. 


  • Mälaröbo
    filifjonka skrev 2011-07-21 00:07:01 följande:
    Men med all respekt, du kan väl inte jämföra föräldrarskapet med att föda barn??? Det är som att jämföra äpplen med päron enligt min mening.
    För mig hör de två sakerna ihop i allra högsta grad. Klarar man inte av att TÄNKA sig en vaginal förlossning tror jag inte man har kapaciteten att TÄNKA sig hur ett liv med barn ser ut.
    Alla är vi olika.
  • Mälaröbo
    Danitra skrev 2011-07-21 00:17:03 följande:
    Psyket är en del av kroppen.
    Glömde ordet fysiska medicinska skäl.
  • Danitra
    Mälaröbo skrev 2011-07-21 00:31:05 följande:
    Glömde ordet fysiska medicinska skäl.
    OK, för mig är det helt självklart att även psykiska skäl ska vara nog och som tur är håller vården med mig.
  • Danitra
    Mälaröbo skrev 2011-07-21 00:30:24 följande:
    För mig hör de två sakerna ihop i allra högsta grad. Klarar man inte av att TÄNKA sig en vaginal förlossning tror jag inte man har kapaciteten att TÄNKA sig hur ett liv med barn ser ut.
    Alla är vi olika.
    Verkligen, själv ser jag förlossningen som en en väldigt marginell del av föräldraskapet och hur den går till är fullkomligt irrelevant för dom kommande åren som förälder. Även när det gäller föreställning.
Svar på tråden jag vill inte föda vaginalt