Unga mammor och mognad.

Vissa borde inte ha barn, ålder eller ej, men det är överrespresenterat unga föräldrar som anser att soc är en bra inkomstkälla. Som TS även skriver har dessa människor oftast inte heller ens tagit studenten.

Man brukar väl egentligen inse först när man blivit äldre hur omogen man egentligen var.
Jag ansåg att jag var tokmogen när jag var 18 år, vilket jag i mångas ögon var. Jag drack knappt och skötte mig. Jag tog ansvar och gjorde allt vad man som "vuxen" ska göra.

Skillnaden mellan då och nu är brutal. Livserfarenhet är en sak, det har jag väldigt mycket av och det ger en viss mognad men för det är man inte vuxen och redo för barn. 
Något som är typiskt för omogenhet anser jag är att försöka övertyga andra och sig själv om hur mogen man är, när man är vuxen behöver man inte göra det. Jag behöver inte påpeka att nästan alla mina vänner är tio år äldre än mig eller att jag har jobbat sen jag var nitton eller att jag faktiskt kan laga mat och klara mig själv.

Att jämföra sig med andra är ganska omoget och tyder på osäkerhet. 
Och jag är helt säker på att om tio år till så kommer jag uppfatta mitt 24-åriga jag som väldigt naiv och ung.            

Instämmer igen, jobbar bla med människor som av olika anledningar är väldigt trasiga, ofta fått vara förälder åt sina föräldrar och mamma åt sina småsyskon.

Dessa är oftast superduktiga på att tvätta, städa,laga mat och betala räkningar redan tidigt, men rent socialt och empatiskt är de "rena katastrofer" och inombords skriker de efter den barndom de aldrig fick...

Men endå ses de ofta som extremt mogna och duktiga som klarar sig så fint men ser man till helheten så är den en helt annan och jag skulle inte rekommendera dem att skaffa barn.