Unga mammor och mognad.

Man kan vara en jättebra förälder som ung och en kass förälder som äldre, det ändrar inte att jag anser att alla inblandade mår bäst av att ta genomtänkta beslut. Där, hävdar jag, har många s.k. unga föräldrar misslyckats. Att skaffa barn innan 20 och sedan gå isär inom ett år är tyvärr ingenting ovanligt, och jag undrar vad samhället (inte minst barnen själva som belönas med en splittrad familj i princip från start) tjänar på detta.

Och ja, jag vet att det finns undantag. Jag vet att ni har bekanta som varit ihop sedan de var 13 år gamla och är lika lyckliga i dag, 50 år senare. Men det är just undantag. 

Därför att en tonåring helt enkelt inte har ett konsekvenstänk, oavsett hur mogna de än påstår sig vara så har de ju inte vuxit färdigt. Den sista delen av den sortens utveckling kommer inte förrän runt 18-20 års ålder. Sedan kan man kalla sig mogen om man nu vill det... en tonåring som påstår sig vara det är väl mest skrattretande i mina öron.

Haha tror du jag bara utgår ifrån mig själv? Knappast
Mognad handlar främst om hjärnans utveckling, det är ingenting vare sig du eller någon annan kan styra över.

Instämmer, dock vill väldigt många tro i tex tonåren att de är mognare än andra, ofta pga att de tex haft det jobbigt hemma eller dyl.

Hur hjärnan utvecklas har inget med vad som hänt oss i livet, det finns många som tex farit illa under barndommen och kanske fått sköta hushållet och småsyskon och gjort det med bravur, men då fattas det oftast saker på andra plan tex moganden i hur man är en "normal" tonåring som levt ett "normalt" tonårsliv.

Det är ganska givet att en 14 åring inte kan ha samma mogand som en 40 åring såvida båda är normalbegåvade, du kanske skulle läsa på lite om uppväxtvillkor, mognad osv.

Som sagt tror det är du som behöver läsa på lite...

Både vad det innebär att vara i fasen tonåring och hur man utevcklas där samt hur mognad uppstår och hur vi utvecklas.

Det du pratar om hur man haft det tidigare i livet handlar mer om livserfarenhet vilket vi alla har olika av och på olika plan.

Det finns en anledning tex till att det finnas åldergränser för det mesta tex ta körkort, jobba på olika ställen, köpa alkohol osv osv

Annars hade allt varit baserat på "personlighet"

Löjligt du reagerar, du klarar säkert av att göra en googlesökning själv om du är intresserad av ämnet.

Du kan väl hitta något själv som motbevisar mig, jag till skillnad från dig har inte hela dagen på mig att sitta på FL.

Du hittar säkert lite om du söker och lugnar ner dig.

Oj vilka hårda ord om ungdomar... Jag accepterar fullt ut att det finns bevis för att hjärnan inte är fullt utvecklad innan 25 års ålder, jag har inte kollat upp det men det låter inte orimligt. Däremot håller jag inte med om att det automatiskt gör en till en dålig förälder.

Om vi alla skulle vänta med barn tills alla bitar fallit på plats, mognad och livserfarenhet var fulltankat osv. så skulle inte många skaffa barn överhuvudtaget, och knappast innan 40 år. Varje ålder har sina fördelar och nackdelar och varje kategorin har självklart individer som aldrig skulle bli föräldrar. Men det är väldigt tråkigt när ungdomar försöker förklara sig och bevisar att de har ordnade förhållanden, tar ansvar för sitt barn, har tänkt till innan osv. och då får höra "ja men du är undantaget". Dessa ansvarsfulla och kloka ungdomarna har ju inte heller en "färdigutvecklad hjärna" men klarar uppdraget galent i alla fall.

Bidragstagare och dåliga föräldrar finns överallt och i alla åldrar. Tycker det är väldigt "omoget" av er "vuxna" att klumpa ihop ungdomar och dra alla över en kam, ni borde levt tillräckligt länge för att sluta med generaliseringar.