somnar inte utan bröstet, håller på att bli tokig, hjälp mig!
Jag känner igen mig EXAKT i allt du skriver, min dotter var också ganska bökig runt 8-9 månader och accepterade inget annat än min tutte. Vi sov alltid tillsammans och jag ammade henne vid läggning och på nätterna mellan 8-10 månader. Till sist orkade jag inte amma längre, hon fick en massa tänder och det var inte längre mysigt och gosigt och hon kändes rastlös på nåt sätt. Jag antar att det första du måste göra är kanske att bestämma dig för om du vill fortsätta amma eller inte. Jag kände att jag ville fortsätta för dotterns skull, hon hade ju liksom bara mig och tutten som trygghet tänkte jag eftersom hon vägrade napp och annat. Mitt tips är inte att sluta amma men jag vill dela med mig om hur jag tänkte. Jag hade väldigt svårt att sluta amma kan jag erkänna, det kändes som ett tungt avsked nästan, helskumt. Men det blev som sagt ohållbart och blir det spänt och konstigt så känner ju dom små det direkt.
Hur som helst, det vi gjorde var att samtidigt som jag slutade amma så lärde vi henne att sova i egen säng. Jag blev så himla förvånad över hur allt blev så mycket enklare. Och då plötsligt accepterar hon nappen, sina gosedjur osv. Vi provade med något som heter "5 minuters metoden" - en väldigt omdebatterad metod och den är rätt tuff första kvällen men klarar man det så FUNKAR DET 
helt sjukt. Har inte hört nån som den inte funkat för. Jag läste en bok/broschyr om detta och tyckte det verkar logiskt det som skrev. Att lära sitt barn att somna själv, klockrent Har du hört talas om den? Den låter grym men läser man om den först och pratar om den tillsammans och verkligen bestämmer sig så är det inte så farligt. Man lägger helt enkelt barnet i sin egen säng på kvällen, sedan låter man det skrika. Och det är just det som är så hemskt. Vi satt i rummet bredvid i 20 min och trodde vi skulle gå sönder. Men man går in var 3-5 min sådär och bara visar att man är där. Man tar inte upp barnet eller rör vid barnet, bara visar att man finns. (som sagt, låter lite grymt och enkelt såhär men när man läser om det så förstår man) Första kvällen grät vår dotter 20 min, andra kvällen 10 min, sedan mindre och mindre. Efter en vecka så grät hon ingenting, hon lägger sig och sover hela natten igenom. Om om vaknar så somnar hon oftast om själv, för hon har ju lärt sig det med denna metod. Barnet blir inte otryggt utan snarare mer trygg i sig själv och lär sig lita på att kunna sova själv. Givetvis tar man upp barnet om det är sjukt eller vaknar på natten, men oftast gör dom inte det enligt de flesta som provat. Jag är helt fascinerad, trodde aldrig min dotter skulle gå med på detta som blir så arg när hon inte fick tutta. Jag fick ju vakna 1000 gånger på en natt för att hon ville snutta på mig. Men nu är det inga problem alls och nu är allt harmoniskt och lugnt. Jag ger henne välling på kvällen och då inte i sängen, det är viktigt enligt denna metod, att de inte äter i sängen. Då kan ju du tex amma henne och när du ser att hon blir trött så lägger du henne. Lite trist att inte sova nära lillan längre, men hon sover faktiskt bättre utan mig. Och nu när sovandet funkar sedan några månader så kan jag faktiskt ta upp henne i min säng och sova med henne när jag vill vara extra nära och gosa med henne, men i början gäller det att vara konsekvent det är mina tips, de funkar, jag lovar !
