Hur förhålla sig till bonusbarnets utbrott?

Länge sen jag senast var i krokarna och mycket i livet har förändrats...  I vår nya familjekonstellation finns många både små och stora bekymmer och jag tänkte än en gång vända mig hit för råd och stöd. 

Jag har 2 barn sedan tidigare 03 & 05. Sambon en 03a sen tidigare. Vi har en gemensam 11a. Vi har varit tillsammans 2,5 år varav 8 mån under samma tak. Mina barn bor varannan vecka, sambons på heltid - helt enkelt den nya tidens Svenssons...

Sambons barn, som i mångt och mycket är underbar, får sina utbrott ibland som kan bero på allt och inget. Dessutom har han glidit in i lilla tonåren och är ena stunden en riktig mjukiskille för att i nästa sekund vara riktigt uppkäftig och tvär. När utbrotten kommer har jag i perioder försökt allt ifrån att ignorera dem och låta henne ta hand om det till att skälla rejält och försöka få honom att förstå att han inte alltid kan få som han vill och att han faktiskt måste lyssna på vad vi säger oavsett vad han tycker. Inget har funkat...  Jag vet snart inte hur jag ska förhålla mig till honom när hans utbrott kommer. 

Det blir mycket bråk hemma och sambon tycker ofta att jag gör fel utan att kunna förklara vad jag skulle ha gjort istället. Den vanligaste kommentaren blir "låt honom vara så blir det bättre sen"...  Men jag tycker inte att man bara kan släppa förbi allt och "ta det sen", han börjar bli en stor liten kille och faktiskt kapabel att ta visst ansvar för hur han beter sig. Det handlar även om att visa att alla barn behandlas lika, för skulle mina barn bete sig på samma sätt skulle även de få sig en rejäl skopa ovett. 

Tankar, råd, tips, idéer & vad-som-helst tas tacksamt emot för jag är rejält trött på hur det funkar idag

Imorgon kommer jag även kontakta kommunens stödteam där jag kanske kan få tips på hur jag (vi) ska hantera detta.