Hej
Tråkigt att höra att det tog så lång tid för er son att få diagnos.
Vi blev också skickade till BUP först för att utesluta tics. Vi fick träffa en kurator och en psykolog och sedan en läkare där. Läkaren träffade vår dotter i 5 min och därefter gav henne diagnos tics sjukdom. Sedan på kvällen så slog det mig och min man hur kan en läkare träffa vår dotter i 5 min och sedan ge henne diagnos. Jag blev ursinnig och dagen efter åkte vi till akuten igen och krävde en ordentlig utredning på henne och att vi skulle inte åka därifrån förrän vi visste vad felet var. Det var då vi fick träffa denne underbare neurolog som nästan meddetsamma sa att han misstänkte PANDAS. Jag är så glad att jag gick på min magkänsla och att jag var envis. Vi hade fått vänta i så fall på behandling till hösten enligt läkaren på BUP. Vill inte tänka på vad som skulle kunna ha hänt.
Vår dotter har inte haft så kraftiga symtom som din son. Hon har haft ryckningar och skakningar. Men efter medicinering har hon blivit mycket bättre. Men som jag skrev innan så går det upp och ner. Vi ska ha ett uppehåll på medicinering nu och se vad som händer. Men troligtvis så ska hon få IVIG behandling. Hennes läkare sa att det finns en form av antidepressiv medicin som ska fungera bra mot ticsen. Detta en snäll form av medicin som inte kommer att påverka hennes på något negativt sätt alls.
Jag har också hört att vid infektioner så kan man bli sämre. Men hon har inte haft detta så länge, så vi vet inte hur hon kommer reagera vid en infektion. Men hennes läkare sa att trötthet, oro, stress och psykiskt tillstånd påverkar symtomen mycket.
Vilket län bor ni i? Vi bor i skåne och vi har hennes läkare i Lund. Mycket bra läkare och utomordentligt mottagande. Jag känner att vi får bästa tänkvärda vård. Läkaren tar verkligen tid på sig och lyssnar på oss. Jag har varit sjukskriven med henne i en månad nu.
Jag hoppas att IVIG hjälper din son trots att det gått lång tid. Läkaren sa att ju tidigare medicinering man får desto bättre. Stå på dig och kom med egna förslag och allt du läser på internet ska du berätta. På Facebook finns det sidor om PANDAS. Tyvär så står det ofta om de mest negativa fall, men där dyker upp solskens historier också. Det är där jag hämtar min positiva inspiration.
Hör gärna av dig om hur det går min din son och förhoppningsvis kan vi ge varandra goda råd och stöd.