Varför känguruvårdade inte du?
Nyfiken bara, men fixar ni mat åt föräldrarna när de kängruvårdar ?
Hur sitter/ligger de under tiden, i fåtölj, säng, kan de gå runt ?
Inlägg från: knäppisen
|
-
-
Jag kan faktiskt inte förstå hur ni kan ha som mål att känguruvårda 24 timmar per dygn. Hur har ni tänkt att det ska gå till i praktiken ? Jag är genuint nyfiken. Ge gärna exempel på hur ett dygn i så fall ser ut hos er hos ett barn som känguruvårdas dygnet runt.
-
Anknytningen till barnet är ju jätteviktig och den måste ni jobba stenhårt på med föräldrana. UTAN att skuldbelägga. Jag har känt, båda gångerna, att barnen inte varit mina barn, att de är sjukhusets barn. Det är hemskt att säga, men med den yngste så tog det nästan ett år innan jag kände att han var min. Jag blev inte dåligt bemött på neo, jag blev inte bemött alls. Många av de som utåt sett är lugna, starka och kloka är även de små och förtvivlade inombords.Ion71 skrev 2011-06-16 22:33:24 följande:
Tråkigt att höra att så många har så negativa känslor inför detta med KMC. Jag arbetar också på en neoavd där KMC förordas starkt, dock får all personal också den utbildningen att man ska vara lyhörd för familjen & dess behov, vilket ju innebär att lyssna in hur föräldrarna orkar med. Jag har själv legat på på neo under lång tid (arbetade då inte med detta) & kan många gånger tycka det är svårt att vara personal. Jag vet ju faktiskt hur det känns att befinna sig i föräldrarnas sits, den enorma känslomässiga trötthet man befinner sig i, att aldrig veta vad nästa timme innebar, våndas i timtal vid riskfyllda operationer, att i tanken planera sitt barns begravning mm (Jag ville mest kräkas & sova, men var livrädd för att somna & livrädd för att vakna)....
Man kan tycka att det borde vara en fördel, men det är otroligt svårt att vara den "perfekta" personalen. Jag tog till mig KMC så mkt det bara gick, när jag väl hade förstått att jag faktiskt fick tillbringa även nätter där, men jag är medveten om att alla inte är som jag & det är väl kontentan i det hela, att vara lyhörd inför individen. Jag brukar informera om fördelarna m både KMC & amning, men säger också att "det viktigaste är att ni som föräldrar mår bra, ni måste också orka" så får man försöka göra upp någon plan utefter det (dock känns det ibland som om jag begår "tjänstfel" om man inte får med sig föräldrarna fullt ut).
Vad jag däremot märker nu som personal, är ju just hur mkt bättre de flesta barn mår (rent fysiologiskt) hos sin mamma eller pappa (eller för all del mor/farföräldrar eller syskon) rätt fascinerande vilken inverkan det har.
24h är nog svårt att uppnå, men många föräldrar (i de fall de är 2)på vår avd ligger faktiskt större delen av dygnet, med avbrott för måltider, byter av varann. Sen har det ju betydelse hur sociala nätverket ser ut, syskon hemma osv...
Alla hanterar kriser på olika sätt & det är ju någonstans där vi som personal måste försöka hitta en balans, men förvånas inte över att föräldrar inte orkar med, det är det enda råd jag kan komma med, man är under en oerhörd press som förälder & stressen kan man inte föreställa sig om man inte varit där själv...
Jag tycker det är svårt som ändå befunnit mig i situationen...
Men du verkar ha en bra grundinställning tycker jag, som ju faktiskt försöker förstå, genom att fråga här
