Hur är en skolavslutning? Ni lärare?

Jag arbetar på högstadiet och för mig är skolavslutningar alltid lite vemodiga när de nior som man har undervisat i tre år slutar. Det är dock skillnad att säga adjö till de elever som man bara har undervisat jämfört med de elever som man har varit mentor för.

Samtidigt är avslutningar just ett avslut, för både eleverna och jag känner att vi är färdiga med varandra och att det är dags att gå vidare. Jag brukar beskriva mitt jobb som 2,5 års slit och ett halvårs belöning, man släpper iväg eleverna när relationen mellan oss är som bäst och när de har nått som längst kunskapsmässigt.

Jag kan inte säga att jag kommer ihåg alla elever som jag har undervisat, men vissa har gjort ett större avtryck än andra och jag kommer ihåg alla som jag har varit mentor för och har även träffar på dem senare i livet samt varit gäst på deras studentmottagningar.

För mig är en skolavslutning aldrig rutin och en i raden och om jag någon gång skulle känna så kommer jag förmodligen att sluta arbeta som lärare för då innebär det att jag har slutat brinna och engagera mig i eleverna.