30+, planerar första barnet, tidigare missfall/MA, BIM juni?
Jag väntar och väntar... Ingen mens. Mina bröst är knappt ens pms-iga och jag har inga andra symptom på att den är på väg. Tyvärr är jag hemma med magsjuka (bläää) så det kan vara det som gör att den inte dyker upp. Jag väntar dock spänt, första dagen på mensen ska jag kontakta röntgen och på tredje dagen ska jag ta blodprover. Som pco-donna är det lite nytt att lära sig! Sambon lämnade sitt prov igår så det är klart. Han har också lämnat blodprov och vi ska få svar på allting nästa gång vi träffar läkaren. På sätt och vis är det här jätte bra, men jag kan inte hjälpa att starkt känna hur onaturligt det är och hur jag hade trott och velat att det skulle gå mer av sig själv. Varför är inte barnaskapandet så naturligt som man har lärt sig att det ska vara? Med den man lever med och har givit sitt liv åt, så bara går det här "naturliga" emot. Usch, jag kommer inte ifrån en gnagande känsla av att det känns fel.. Men men. Jag tror det är mitt ego som skriker. Har alltid sett på mig själv som kompetent och "duktig" och detta är verkligen inget som jag kan kontrollera och göra "rätt". . Vi hade sex några gånger denna cykel, men efter missfallet var jag inte så på, och jag har testat negativt nu flera dagar i rad, som väntat. Min syster är gravid med sitt andra barn, suck.
Är det någon av er som funderar på Bidrottninggelé?
Vad är bidrottning gele? Hur funkar det? Har hört om bisolvon oxå...