Rockdonna skrev 2011-05-29 21:38:38 följande:
Han har gått på dagis sedan han var drygt 1 år, men vi har precis flyttat till annan ort och därav har vi inte fått någon dagisplats utan båda barnen börjar på dagis efter sommaren. Vi bodde tidigare i lägenhet och trodde att den äldre var rastlös, då han klättrade på väggarna hemma. Han är väldigt aktiv och därför flyttade vi delvis till hus med tomt på landet så han skulle kunna få leka av sig och kanske lämna sin bror lite i fred. Men han är samma som tidigare, om än värre, då han inte går på dagis nu, så han blir väl ännu mer rastlös. Min sambo är pappaledig med båda barnen, och han tycker det är fruktansvärt jobbigt att det är så här. Det går inte att njuta av sin föräldraledighet vilket känns riktigt sorgligt. Vi kan inte ens ta en syskonbild med egen kamera utan att han ska pilla honom i ögat, ta stryptag på honom eller dyl. De går dock på öppna förskolan dagligen för att han kontakt med andra barn och inte bara vara hemma.
Från början gullade vi säkert mer med den yngre, men sedan vi förstod att det var något som inte stod rätt till så har vi försökt tänka på det, och gulla och spendera lika mycket tid med båda. Samt båda för beröm eller tillsägelser när de gör något galet. Samt den yngre gör också mycket otyg nu som han lärt sig av sin bror.
Ja, det är den äldre jag är arg på innerst inne då det är han som inte kan acceptera sin yngre son. Den yngre vill inget hellre än bli underhållen och leka med den äldre men det slutar alltid med att han far illa, och tycker då så synd om honom. Det är svårt att känna något annat, men försöker verkligen inte att visa det för barnen.
då tycker jag du bör börja där.
Det är inte din sons fel att han inte klarar av att acceptera att han fått ett syskon. Han valde inte att bli storebror.
Det var det ni föräldrar som gjorde.
Dessutom så känner nog din son av din frustration och ilska. Försök att göra dig av med den och sök proffesionell hjälp så kommer han säkert att bli bättre.
Förstår om du är arg och frustrerad. jag blir också irriterad och ledsen när vår storebror slår sin syster men jag försöker minnas att han aldrig bad om att få bli bror. det var ett beslut jag fattade åt honom.
Det är inte deras fel att de är som de är. De är bara barn!!