Jag VÄGRAR föda vaginalt

Jag skrev ett brev till min BM i början av graviditeten där jag tydligt uttryckte hur jag kände och tänkte. Och att jag INTE ville bli övertalad. Efter det bedömde BM att vi lika gärna kunde hoppa över stödsamtal och sånt, då jag hade varit tydlig med min önskan och motiverat varför. Jag hade bara ett snabbt samtal med den beslutande läkaren. Det gäller att vara tydlig och att inte visa tvekan tror jag Och kanske att man för egen del är på det klara med vad det handlar om.

För mig handlade det om rädsla att tappa kontrollen, smärta att inte kunna styra det som hände. Var rädd att bli så traumatiserad att jag inte skulle kunna knyta an till mitt barn....etc....etc....av olika orsaker...Jag hade avstått från barn länge och till och med gjort abort av förlossningsrädsla...Sen började tiden rinna ut för att jag ens skulle kunna få barn...

De ökade riskerna i samband med Kejsarnitt handlar om modern i första hand. För bebisen är det oftare det säkrare förlossningssättet faktiskt. CP-skador till följd av kejsarsnitt existerar till exempel inte. Själv drabbadesjag av blodproppar i benet till följd av mitt snitt.

När man räknar kompikationer för barnets del i samband med kejsarsnitt så räknas de tyvärr ofta samman, med de kejsarsnitt som görs akut, då barnet redan varit utmattat i samband med ett långdraget förlossningsarbete, eller där man beslutat om snitt för att barnet redan har en skada eller sjukdom, och blir därmed missvisande.

Och då ska vi ju minnas att typ var sjunde kvinna dör i samband med graviditet och förlossning i u-länder. Appropå att alla är SKAPTA så....

Ett omoget och helt felaktigt resonemang. Det finns ingen som helst korrelation mellans en förmåga att genomgå graviditet och förlossning och ens förmåga att vara en god förälder. Skärp dig.
Hellre en förälder som gör kejsarsnitt pga. "feghet" som du uttrycker det än, än en förälder som ska föra över sådana värderingar som du ger uttryck för, till sitt barn.

Vilken oerhörd tur att det inte är du som bestämmer detta då, för du hade mitt underbara barn inte funnits idag. Sen att du sitter på kammaren och blir irriterad kunde jag verkligen inte bry mig mindre om Peace!

Nej ABSOLUT INTE! Det finns bara ETT rätt och det är givetvis det som jag tycker, och gör man på nåt annat sätt är man ingen riktigt kvinna och en ovärdig mor :.-D

Nja du.....risken att få rätt mycket skador i underlivet vid förlossning är nog betydligt större än att bli överkörd. Jag känner flera som fått så stora skador att de blivit omopererade, men känner faktiskt ingen som blivit överkörd För de flesta föderskor går det naturligtvis ganska bra, precis som för de flesta fotgängare. Men samtidig ska man inte glömma att en förutsättning för att få en ok förlossning är ju att vara hyfsat trygg i det som väntar, ha förtroende för sin egen förmåga etc. har man inte det och bara är fullkomligt skräckslagen så kommer det att påverka förlossningsarbetet negativt, vilket kan resultera i en komplicerad uttrdagen förlossning. Att tvinga kvinnor med uttalad förlossningsskräck att genomgå vaginal förlossning bara för "att" skulle med största sannolikhet resultera i större skador på både mamma och barn, än i den genomsnittliga normalgruppen. Knappast eftersträvansvärt...hur mycket vissa av er sitter och "irriterar" er.

Varje dag spricker 11-12 kvinnor
Varje dag spricker 11-12 kvinnor upp genom ändtarmen när de föder. Många av dem är ovetande om att något sådant kan hända eftersom få barnmorskor vill ta upp problemet.

-Många har förstått att de kan brista till en del, men att det ska bli problem i fortsättningen har de inte räknat med, säger Eva Westling, på Bäckenbottencentrum vid Danderyds sjukhus, till

 

"Samtidigt anser man inom sjukvården att informationen kring de svåra förlossningsskadorna är mycket känslig. Får fler kvinnor information om riskerna, kan antalet kvinnor som kräver planerat kejsarsnitt öka. 

 Under tiden fortsätter sjukvården att tala tyst om skadorna och de drabbade mammorna får knipträna i månader efter förlossningen i hopp om att deras kroppar ska återhämta sig."

Jag är ingen hejjare på att kopiera länkar som synes ovan, men detta är citat från forskare från danderyds sjukhus på förlossningsskador.. 

 

 

Nej, om en kvinna är skräckslagen inför förlossningen så är det farligare att hon föder vaginalt än om hon får ett snitt, eftersom hon inte kommer att kunna genomföra ett adekvat förlossningsarbete och det är mycket stor risk för avstannat värkarbete, utdragen förlossning som kan resultera i syrebrist för barnet etc.

Tråkigt att du har såna erfarenheter. Hos mig fick man full information om de komplikationer och risker som finns i samband med kejsarsnitt. Själv drabbades jag som sagt av blodproppar som inte är helt ovanligt. Men trots detta skulle jag välja kejsarsnitt igen om det skulle bli aktuellt. Vilket det iof. inte kommer att bli,