Din nya granne är en pedofil, hur reagerar du?

Beror på vad du menar. Såvitt jag vet är inte återfallsrisken till brott vidare hög, däremot kan man ju inte göra något åt läggningen.

Exakt vad diskuterar ni nu?

Är onani olagligt? Det var som fan.

Och ändå är det så att den stora majoriteten pedofiler aldrig förgriper sig på någon, samtidigt som många som förgriper sig på barn inte är pedofiler, utan kanske just "vanliga" heterosexuella med empatistörningar eller grova sadistiska drag.

Du har dessutom fel - långtifrån alla heteros kan få sex så lätt. Och de som inte kan det, eller som känner speciella behov, kan lätt bli kriminella om de söker sig till "fel" slags kvinnor, tex prostituerade.

Pedofili är inte olagligt. Det är en dragning. Att förgripa sig på barn är olagligt. Men det har inget med dragningen att göra.

Man behöver inte intellektualisera. Det man behöver göra är att sluta tro på fördomar och moralpanik. Att blänga misstänksamt mot en främmande, sunkig 50-årig granne, men glatt låta den söta grannflickan ta hand om ens barn utan vidare är typexempel på grundmissar. ALLA kan vara förövare, oavsett ålder, utseende, kön, utstrålning eller släktskap. Var helt enkelt försiktig med dina barn, utan att för den sakens skull bli paranoid.

På samma sätt som man förklarar för barnet att man inte springer ut på vägen, eller att man inte går till sjön ensam etc.

Precis så.

Det är ett vansinnigt argument, eftersom det är exakt lika sant för den heterosexuella mannen bredvid dig. Han kanske inte våldtagit, mördat, stympat eller brännmärkt någon - än! Men man VET aldrig!!!

Jag kan helt klart förstå att man vill vara försiktig och varsam med sina barn, jag fattar det. Men att fokusera på pedofiler är väldigt snävt. Dels vet man inte vilka som faktiskt är pedofiler, och dels vet man inte vilka som är ett hot mot ens barn. Och de tu behöver aldrig sammanfalla. Den som skadar ditt barn kan i slutändan vara ett empatistört grannbarn. Fan, den som räddar ditt barn från att bli dödat kan vara grannpedofilen, men det vet du ju inte! Världen är komplex på det viset. Allt man kan göra är att vara försiktig och vaksam.

Vad spelar det för roll? Eftersom de flesta pedofiler, oavsett om de är empatistörda eller bara vill vara ifred, inte vågar säga något om sin dragning av rädsla för konsekvenserna så kan du aldrig veta vem som är pedofil eller inte. Dessutom, återigen, det är inte pedofilerna du ska vara rädd för. Det är de empatistörda individerna, oavsett om de är pedofiler eller inte, som är beredda att förgripa sig på barn du ska oroa dig för.

Det brukar ju vara det första man tänker på när man blivit utsatt va...

Och? Du vet vem han är. Inte som att han är en smygande fara. Du vet att han finns och hur han ser ut. Grattis.

Dessutom har diskussionen såvitt jag kan se sedan läng lämnat enbart exempelpersonen, och kommit att handla om pedofiler och folk som förgriper sig på barn i allmänhet.

Fast då var vi där igen. Det där är exakt lika sant för alla andra som du inte känner till. Och varför skulle du släppa garden? Har du under det antal år du varit förälder (ehm jag utgår från att du är förälder nu) släppt på garden när du går över gatan med dina barn?

Varför skulle osäkerheten vara större med en dömd förövare? Honom har du ju ögonen på. Du kommer inte låta honom ta hand om dina barn, eller bjuda in honom och sedan gå och handla, eller hur? Det är alla de andra, de du inte har ögonen på, du bör oroa dig för. Eller, ja, helst inte, paranoia skadar nog barnen rätt rejällt det med. Litet medveten försiktighet och att inte ha fördomar om hur och vilka förövarna kan vara är det viktigaste du kan göra.

Jag kan förstå den känslan, absolut. Men det är just därför man får försöka balansera sin oro med vaksamhet och att faktiskt också inse att världen, livet, alltid innebär risker. Inte lätt, men tyvärr är alternativet antingen att man blundar helt eller att man blir paranoid.

Förhoppningsvis slipper du ta reda på det.