Vad gör man när allt blir så fel!?
Hej på er!
Jag är en nybliven "bonusmamma" som inte riktigt valt det själv.. Jag träffade mannen som jag vill vara med och eftersom han har 2 barn så kände jag att jag kan inte välja att leva med honom och inte med dem. Så barnen har alltid varit välkommna hem till oss ( numera är vi sambos).
Problemet är att barnen inte alls har några rutiner oavsett vad det gäller. Och eftersom vi bara har dem varannan helg så känns det som om att vi inte kan göra så mycket för att förändra situationen. Det stora problemet är att det ska bråkas och tjafsas om allt när barnen kommer. Allt ifrån att sätta på sig kläder, till att sitta vid matbordet eller att inte slå varandra. Och jag har hela tiden försökt hålla mig neutral så att barnen inte känner att jag är elak eller dum med dem. Ända gången jag lagt mig i en diskussion är när pappan sagt att de ska fråga mig eller liknande.
Men just nu känner jag att jag inte orkar mer. Vi pratar ofta om vad det är för regler som ska gälla när barnen beter sig illa eller om något dyker upp. Men vi kan ändå inte undvika bråken. En mycket vanlig situation som dyker upp är att barnen inte vill äta. Jag brukar försöka prata med dem och säga att ok, ni behöver inte äta, men då får man gå ifrån bordet så att man inte stör de andra som faktiskt är hungriga. I 99% av fallen är det något av barnen som blir skickade ifrån bordet. De gråter och skriker och det slutar med att pappa går och hämtar tillbaka dem och säger att du får en sista chans att äta. Och så var vi tillbaka på ruta ett.
Jag känner att vi har helt olika syn på uppfostran. Han känner att han inte vill att barnen ska vara ledsna när de är hos oss för att de har så lite tid tillsammans, medans jag känner att barn behöver struktur och tydliga regler så att de vet vad som förväntas av dem. Det är väl inte för mycket begärt att man sitter fint vid bordet och äter? De får ju en chans att gå och göra annat om de är så att de inte vill äta..
Samtidigt känner jag mig så kluven eftersom jag någonstans långt inne känner att det inte är jag som ska uppfostra dem, det är upp till mamma och pappa. Inte mig. Men ändå kan jag inte låta bli att sätta upp regler som inte ska vara helt omöjliga att följa när dem faktiskt är i mitt hem också. Men jag känner mig överkörd när han på ett undermedvetet sätt visar barnen att de inte behöver lyssna på mig eftersom han går tillbaka och hämtar dem till bordet igen om jag sagt att de inte får sitta kvar.
Allt det här gör mig ledsen, för just nu skämms jag lite över att säga att jag inte vill att barnen ska komma för jag orkar inte med bråk och sura miner hela dagarna. Men jag vill ändå att barnen och pappa ska ha en bra relation för jag vet att det skulle kunna fungera så bra. Jag vill verkligen inte känna såhär men jag vet inte hur jag ska göra för att bli av med känslan. Jag vill kunna längta till att branen ska komma, jag vill kunna känna att det ska bli roligt att träffa dem och se fram emot att roligt som vi ska göra med dem. Men just nu vill jag inte veta av dem just för att jag vet att det blir bråk, skrik, gråt, sura miner och till slut dålig stämmning mellan mig och sambon.
Jag har försökt säga att jag måste få gå ifrån om jag känner att det blir för mycket, att han får tänka på att jag är ovan att ha barn och framför allt att det inte är mina barn så jag kan omöjligt känna allt det som han känner. Jag tycker om barnen när de är snälla och de är jätte mysiga när de inte har bestämt sig för att jävlas, men när det är bråkiga så känner jag bara att jag vill låsa in mig. Och det gör honom jätte ledsen. Jag vet inte om det är så att han inte förstår hur jobbigt det faktiskt är att vara "bonusförälder" eftersom jag vet att han inte varit det själv någon gång. Men jag vet inte hur jag ska förklara allt som jag känner utan att såra någon. Jag vill ju bara att allt ska fungera mellan oss oavsett om vi har barnen hemma eller inte. För jag vill ju att det ska fungera.
Så ni därute, som antingen sitter i min situation eller har varit med om liknande. Hur gjorde ni för att få det att gå ihop!? Kan någon hjälpa mig för jag vet inte hur man gör!