Vilken socialgrupp hör en till?

Fast det där tycker jag är typiskt arbetarklasstänk, att inte ha någon annan referensram än sin egen och möjligtvis andras egna personliga erfarenheter. Visst, det kan vara viktigt och intresseant människor emellan, men det blir katastrof om man t.ex. försöker styra ett land utifrån de premisserna. Att inte fatta beslut baserat på generella antaganden som oftast är kopplade till någon form av teori om hur människor lever och har levt.

  Jag vet själv inte vad du har för politisk åskådning, men med din definition utraderas ju i princip arbetarklassen och de styrkor och även problem som den kan ha., helt enkelt därför att du inte klassificerar någon (?) som arbetare, i allafall räcker det inte med att man har ett arbetaryrke.

Sedan måste jag säga att jag tycker din logik är lite lustig. Du frågar här vad du uppfattas som och alla här som uppfattar dig som icke-medelklass har enligt dig absolut fel, för du är medelklass enligt dig själv. Ok. Men det ännu märkligare är att du lägger till: för jag vet vad jag uppfattas som.

Och då antar jag att du syftar på din närmaste umgängeskrets, som då ska hålla med dig och anse att du är medelklass. Min stilla undran är då: varför frågar du inte dem vad de tycker att du tillhör för klass om det är viktigt för dig att veta hur folk uppfattar dig? Du accepterar inte svar här som går din egen åsikt emot, helt okej, men det verkar väldigt dubbelt att be om åsikter och sedan förkasta vissa åsikter och liksom leva på hoppet om att folk IRL uppfattar en som medelklass (vilket du hela tiden hänvisar till).

En intressant fråga: Vad anser du medelklassen har, som uppenbart är så eftertraktat?

Näe du. Mitt sista svar före jag tar på mig nattmössan får bli: det är jätteviktigt hur man skaffar sig kunskap. Särskilt i dessa google-.tider Just inom politiken är ju "kunskap" ofta otroligt färgat. Både av propaganda inom partiet och av att man kanske gärna hemfaller åt "människors individuella erfarenheter" eller att man använder folks "erfarenheter" som propaganda. Det är därför jätteviktigt att politiker är välutbildade anser jag och att det inte rör sig om någpn vinklad öppen föreläsning man tar del av och använder i sitt arbete, utan att man använder sig av just forskning.

Men just nu är jag lite matt. Det känns alltid lite i sådana här trådar som att forskningen kan vi lika gärna kasta på sophögen, och så kan vi ta fram harvarna och ge oss ut på åkrarna igen och gå på någon ABF-kurs om vi vill förkovra oss. För kunskap kan man få på alla sätt och alla sätt är lika bra.

Klassklyftorna har ju ökat om det är ekonomiska skillander du tänker på. I alla fall skillnaden mellan de rikaste i Sverige och de som har det sämre ställt. Däremot är det väl så att gruppen som har det hyfsat ställt är rätt stor.

Jag tror vi har helt olika referensramar, vilket kanske delvis beror på var man bor? För någon som bor i ett till synes mer ekonomiskt homogent samhälle är det nog lättare att se sig själv som medelklass om man är undersköterska och t ex bor i hyresrätt, än om man låt säga bor 10 minuetr ifrån ett bostadsområde där bostäderna kostar flera miljoner och man hela tiden exponeras för andra attribut som skvallrar om mycket goda ekonomiska förutsättningar. Då kan man nog känna sig i klassmässigt underläge om man är undersköterska i hyresrätt.

Om jag skulle ha dina referensramar TS skulle jag vara övre medelklass eller gränsa mot någon slags överklass som man tänker ekonomiskt bara (och inte adligt då) Men jag har andra referensramar, för mig är betydelsen av en lång akademisk tradition och god materiell standard i släkten viktig.

Ja, fast hyresrätt var bara ett exempel, jag kommer ifrån en ort där man som 20-åring köper sin villa, helt enkelt därför att "alla" kan göra det på den lilla orten, oavsett yrke. Där jag bor nu, krävs det antingen en rejäl lottovinst, arv eller hög månadsinkomst för att bo. Undersköterskor skulle inte kunna bo här, då boendekostnaden lätt kan överstiga månadsinkomsten för en undersköterska om räntan höjs. Så ur den aspekten finns defivnitivt stora klasskillnader kvar än idag i samhället. Och boendesegregationen är högst levande, men som jags krev, är den mycket mindre på små orter där villorna är mer likvärdiga i pris.

Jag kanske är fördomsfull, men jag tännker mig inte att fastighetsskötare har hög lön. Och det spelar också in i klasstillhörighet- hur andra ser på ens lön som blir en form av symboliskt kapital också. En sophämtare kan t ex i vissa fall ha 50-60 000 kr i månadslön, men anses av de flesta ändå inte tillhöra medelklassen, helt enkelt därför att yrket anses vara för enkelt och tyvärr även för "smutsigt" och tungt. Han/hon kanske dock själva tycker attd e har råd med allt som professorn i huset brevid kan köpa, men klasskillnaden är ändå markant- ur omgivningens synvinkel (iaf ur den "högre klassens" synvinkel")

Ja, jag talar om ekonomi för enkelhetens skull, men menar bara att alla ser det inte på samma sätt som du gör, precis som du skriver, kräver det ett homogent samhälle för att det inte ska märkas skillander.  Ponera att det finns 100 hyresrätter i ett område med ett par tusen villor och att du är låginkomstattagare som bor i en av dessa hyresrätter. Majoriteten av dina grannar har förutom sina dyra villor också andra sker som välbetalda arbeten . Även om du då kanske inte har en aning om ifall de är akademiker eller inte, är jag säker på att även du skulle kategorisera in dig i en annan klass än medelklassen, även om du har mat på bordet, DVD och råd att åka utomlands årligen.

På samma sätt är jag nästan säker på att ditt klassbregrepp skulle förändras om du hamnade på en arbetsplats där du t ex var städerska och alla andra akademiker. För även om du kanske var gift med en lärare och hade hyfsad inkomst i hushållet, skulle de där akademikerna inte alls se dig som en i gänget, som medelklass. Du får gärna se dig själv som medelklass om du nu vill det, men jag tror du har fel om du tror att majoriteten av alla människor gör det. Att pengar är så primärt.

Sedan skrev du ifrån början att din manmma var undersköterska och då fick iaf jag intrycket av att hon arbetade. Inte att hon var hemmafru och att din pappa försörjde fyra personer på en lön. Nu låter det plötsligt som någon slags direktörstillvaro, och det är förstås sen annan sak.

Jag håller med dig och det vore väldigt intressant om TS helt kunde radera bort ekonomin ur sitt "klasstänk", det skulle tydliggöra saker. Att man tänker att: om inte ekonomin har betydelse för klass, viika faktorer bidrar då till att man hör hemma i en viss klass? Föreningsliv är en sak hon tagit upp, men inte något mer så vitt jag minns.

Jag vet inte hur länge sedan du pluggade, men det har de senaste fem åren varit kutym att hemtentor körs i databaser som macthar tentan mot andra tentor, läromedel, avhandlingar och texter på internet. Flera ord i följd somkorrelerar med andra texter ger en träff och läraren får en "fuskvarning"(tror den misstänkta textdelen markeras med en annan färg) och läraren kan enkelt se om det rör sig om helt eller delvis plagierade texter. Min erfarenhet är att studenter snarare är jäkligt nervösa för att inte göra tillräckligt många och bra referat, av rädsla för att läraren ska få en "fusk-varning" och man anklagas för fusk fast man inte velat fuska.

Och hur fuskar man på en salstenta? Orsaken till att fusket ev är "så utbrett" beror väl då på att det inte så lätt och att folk åker dit. Våra tentasalar brummade och varningslampor blinkade bara mobilen var på vakterna satt som hökar och glodde. Jag tror det är betydligt enklare att fuska i gymnasiet.

Ja, då är vi överens oma tt folks egen uppfattning om sin klass, påverkar hur de ser på dig, för man har oftast olika intressen och värderingar. Just städerskan och akademikerna är ett bra exempel på det. De talar sannolikt inte om samma saker i fikarummet, umgås knappast särskilt ofta privat om de arbetar ihop.

Sedan tycker jag det är märkligt att du undanhåller i din trådstart att din pappa försörjt fyra personer. Jag vet inte om du är medveten om vad det kostar att ha barn, men för att en person ska försörja en hel familj och upprätthålla en "medelklassmiljö" med årliga utlandsresor osv, måste lönen åtminstone ligga på 60 000 kr per månad ( det är ju ungefär vad två "medelklasslöner" liggger på).

Det hade varit lättare att svara på din trådstart om du skrivit att din pappa hade MYCKET god lön och inte bara att han var fastighetsskötare, för mig är det någon form av vaktmästare med högst medioker lön och det lär jag inte vara ensam om att tro.

Fast du skrev de facto att dina föräldrar hade arbetarjobb, varför överhuvudtaget skriva att honj var undersköterska, om hon inte jobbade som det och varför poängtera att din pappa hade "arbetarklassjobb" om han faktiskt inte hade en arbetarlön?
Du skriver själv massor om att pengar har stor betydelse för klasstillhörighet, därför verkar det konstigt att inte markera detta i trådstarten om man vill ha vettiga svar. Klart få förstår hur du tänker om du utelämnar något så fundamentalt.

För som tidigare poängterats var det större klasskillnader förr och förvisso lägre matereill standard (fanns ju inet datorer odyl för vanligt folk). Men man var fortfarande tvungen att antingen göra en stor uppoffring för att köpa det mest high tech som fanns- en video- eller vara typ ingenjör med hyfsad lön(Inte kunde en vaktmästare försörja en hel familj på 70-80-talet och leva som medelklass)Annars hade man inte råd med det eller att försörja en hel familj. Så har det väl aldrig sett ut för folk med arbetarlön, där har alltid kvinnan tvingats arbeta (om man inte lever polygamiskt).

Jag tänker mig att det i alla fall länge har varit viktigt för medelklassen med ett borgerligt familjeideal (kärnfamilj) men ideal förändras ju. Det har dock sedan 70-talet främst varit inom vänstern man mixtrat med olika familjekonstellationer, därför kanske en del ser det som något typiskt "arbetarklassmässsigt"?