Vilken socialgrupp hör en till?

Är sociolog. Du är född i den sociala arbetarklassen men med ekonomiskt kapital för lägre medelklass. Dock är mammans utbildningsnivå det signifikanta. Din mamma var uska, nu är du lägre medelklass. KY är inte klassmeriterande på samma sätt som en riktig universitetsutbildning. Snarare är det negativt ur klassperspektiv.

Det är mammans utbildningsnivå som är det avgörande rent sociologikst. När vi gör jämförelser tittar vi mest på den primära föräldern (ja, det är mamman, det kanske kan ändras i framtiden) och dennes utbildningsnivå och sociala status. Sedan kategoriseras mammans utbildningsnivå och arbete efter speciella koder. Koderna kan sägas grovt motsvara de gamla socialgrupperna. Yrken kategoriseras som tjänsteman, högre och lägre etc. Sjuksköterka, polis, lärare är tjänstemän, usk barnskötare och brandmän är lägre tjänstemän osv. Dessa yrkeskategorier kategoriseras sedan efter socialt och ekonomiskt kapital.
En litteraturvetare, bibliotekarie och arkeolog har högt socialt kapital (högstatus) och en ky-utbildad nätverkstekniker, barnskötare, brandman, förskollärare lågt socialit kapital. Alla dessa har dessutom lågt ekonomiskt kapital. Så även om biblitekarien tjänar lite är hon högstatus vilket gör att henns barn kodas högre än brandmannes rent yrkesmässigt.
Bland det bästa du kan vara är de gamla traditionella universitetsutbildningarna läkare, matematiker, präst. Ju nyare din utbildning är (hälsovetare, beteendevetare (undantag psykolog och sociolog) förskollärare, nätverkstekniker ) ju lägre socialt kapital har du.

Jag kan ju lägga upp mig själv som exempel på mitt förra inlägg. Observera att detta inlägg handlar om vilka sociala signaler jag sänder ut nu. Jag anser inte att jag är finare/fulare än någon annan.

Kommer från en gammal akademikerfamilj på pappas sida. Vi har alla skaffat en akademisk examen de senaste 100 åren. Har idag tre akademinska examina, varutav en på lic-nivå. Flera av mina släktingar är läkare, advokater och präster. Min mamma är klassresenär, hon arbetar som läkare. Min man har doktorerat, även han kommer från ett studiervant hem med flera högre tjänstemän.

Sannorlikheten är att våra barn blir akademiker är hög, att de skaffar en utbildning som har högt ekonomiskt och socialt kapital är stor eftersom jag och min man har den traditionen inom familjen. Min man kommer från ett borgerligt hem med mycket goda ekonomiska resurser. Mitt hem hade normala enomiska resurser- dock reste vi inte på chartersemester utan hade (också detta signalerar högre social status) tennisresor, segelsemestrar och vinresor.

I min familj äter vi inte pasta, vi äter penne och så vidare. Även det är en klassignal.
Vi reste inte på chartersemester, jag har aldrig varit på Mallis eller i Thailand- utan vi reste till Nice och Japan.
Vi talar om vin- vi dricker inte bag-in-box

Vad blir då jag? Även jag kategoriserar mig själv som medelklass. Eventuellt övre medelklass.

Adel behöver inte vara överklass. Överklass är med komplicerat än så. Det handlar både om stort ekonomiskt och kulturellt kapital. Att du har en historia som sträcker sig över flera hundra år är ingen nackdel. Men för att göra klivet från övre medelklass till överklass krävs en rad olika åtgärder. Se det som en egen kultur med egna normer och värderingar.

Tala inte om pengar.
Var artig.
Tala väl och skriv bättre.
Ha en adekvat akademisk utbildning- även för männen.
Arbeta med rätt saker.
Var gärna läkare, präst, advokat som man, som kvinna kan du arbeta samhällsorienterat som lärare och psykolog.
Ha rätt fritidsaktiviteter: segling, tennis. Golf är för medelklassen.
Just det att positionerna ändras är en del av överklassen. De definierar vad som är rätt och fint med sin rätt som topskikt. Golf var en överklasssport, men är nu för mainstreem.
När du reser utomlands reser du till rätt ställen.
Sommarnöje- inte sommarstuga
Du bor i våning- inte i lägenhet.

Det finns flera teoretiker som är stora inom klass och skiktning i samhället.

En del menar att det är kopplat till inkomst, kapital (socialt kapital, humankapital, ekonomiskt kapital osv), att det är något som märks och syns i ens yttre "approach" (habitus) i form av smak på konst, koll på vilken mat som är exklusiv, och hur man för sig/beter sig, språket, nätverk, position i samhället....klass är mycket mer än bara utbildning.

Det går inte att säga vilken klass du tillhör, det beror ju på vilka teorier man vill gå på...

Vad som är genomgående i sociologiska teorier inom klass, är just att de i den andra klassen MÄRKER om en individ egentligen inte tillhör deras klass. Dvs att sådant oftast lyser igenom, man "missar" detaljer som avslöjar vart man egentligen tillhör. Därför är det enormt svårt att på riktigt smälta in obemärkt i en "äkta" klass som är ovanför ens egen nivå.

För att man inte känner till de små "felen" man kan göra, som avslöjar en.

Utmärkande för arbetarklassen är i flera teorier att de inte konsumerar konst, samt tolkar den avsevärt annorlunda än övre klasser...

Har varit borta från tråden några dagar på grund av jobbet.

Att skriva man och en är dock tecken på sämre svenska. Likaså som det är sämre att skriva mej, dej och sej istället för mig, dig och sig.

Olika rubrikalternativ: 

Vilken socialgrupp hör en till? (den valda) Vilken socialgrupp tillhör man? (ej genusneutral) Vilken socialgrupp tillhör jag? (korrekt svenska)

 

Att syfta på ett jag är alltid korrekt. När du talar om dig själv talar du alltid om ett jag, aldrig ett mig eller ett hon/henne, han/honom.

Exempel: Du är äldre än jag, inte: Du är äldre än mig.

Jag gav boken till honom. inte: Jag gav boken till han.

 

Ett korrekt språk signalerar alltid kulturellt kapital.

Skulle gissa att "än jag" och "än mig"-diskussionen kommer signalera än mer klassbundenhet. Det anses finare att använda formen "än jag" då denna inte är lika dialektal. På samma sätt som många skåningar använder "dessa här" istället för "de här". Språk är föränderligt, vilket det ska vara. Men hur vi använder spårket är ett maktmedel som ger signaler om vilka vi själva är och vart vi kommer ifrån.

Exempel på språkområden som signalerar härkomst:

Vart/var- det heter varT ska du gå min lilla flicka... det handlar om en riktning.
De/dem- här finns olika former. Talspråket är "dom" men många skriver fel, enklast är att hålla sig kategoriskt till "de" då "dem" är mer ovanligt förekommande.
Platsbeskrivningar: Är jag PÅ skolan eller I skolan? Norrlänningar och sörlänningar är nog oense om detta.
Utalandet av ch-ljud. Beroende på härkomst betonas detta olika. Heter det chu eller sju? Kex med hårt k eller chex?

Intressant tolkning du skriver om. Men jag tror dock det är tvärtom, de av mina vänner som har en högre utbildning är de som säger "än jag" och de med lägre som säger "än mig". Men jag är sociolog, inte språkvetare. Hela den här tråden är för övrigt mumma för sociologer med trådens alla manifestationer om klasstillhörighet.

Som ett sätt att positionera sig. Att skapa ett Vi och ett Dem. WT är ett gammal uttryck, men har dock först på de sista åren kommit till Sveirge. WT kan vara synonymt med en rad andra nedsättande sociala kategorier, såsom "soc-fall", "slödder", ja ni fattar. Tänk på hur diskussionerna kring resandefolket, romer och samer gick för cirka 50 år sedan.

Helt ärligt förstår jag din synpunkt! Satt och funderade ett tag innan jag skev dem. Naturligtvis kan jag göra fel, gjorde en googling och hittade en intressant diskussion:

www.pluggakuten.se/forumserver/viewtopic.php

Skillnaden mellan wt och zigenare, resandefolk, samer etc är att dessa är en minoritet med både eget språk och egen kultur. WT är inte en begränsad folkgrupp, och jag har inte sett någon som själv utnämner sig till wt, utan det är omdömen som ges av andra i ett positionerande.
Jag vet inte hur en person som kallas wt är, men gissar att det handlar om människor som gör livsval som anses vara sämre.

Jag skulle inte kalla Trådstartaren för wt, utan idag som medelklass och urprungligen arbetarklass. Sedan om han/hon lever i en poly-familj gör varken till eller från klassmässigt anser jag.

Grejen är ju just den att om du skaffar en teoretisk akademisk utbildning (alltså inte sjuksköterska, lärare för yngre åldrar, it-tekniker etc) så kommer du byta social klass per definition. Det tar 4 år att bli sociolog exempelvis, under den tiden kommer du i kontakt med en rad olika perspektiv och teorier som faktiskt kommer att påverka dig. Om du skulle skaffa en sådan utbildning (jag gör ju bara ett exempel nu) kommer den påverka hur du ser på vissa sociala fenomen såsom att stå i kö, att kvinnor i större utsträckning än män stannar hemma med barn, att fler kvinnor vabbar, att människor som är förra i utomeuropeiska länder får ett annorlunda demografiskt liv etc etc. Du kommer börja tänka i de banorma och det kommer påverka hur du läser dagstidningen, hur du samtalar med dina kollegor  och så vidare.
Hur kommer du tex börja resonera när din lön är mycket högre än de andras i det område där du bor? När du kanske är den enda akademikern i ditt barns klass? Akademiker gillar akademiker, titta bara på Hammarbysjöstad.

Så ja, utbildning förändrar inifrån och utifrån. Men ditt människovärde är ju det samma oavsett vad du är utbildad till.

Förresten, om ni vill läsa två otroligt intressanta böcker om att vara akademiker och klassresenär läs:

Ronny Ambjörnssons: Mitt namn är Ronny samt Mats Trondmans: Bilden av en klassresa.