• smulan777

    rarvaddå bonus?

    Man säger ju "dagmamma" ibland också även om de inte heller är mammor.

    Det är ett uttryck och folk förstår vad man menar när man säger det.

    Om jag ska hämta min styvbarn på skolan.
    - Hej vem är du?

    -Jag är barnets pappas sambo.
    -Jag är barnets extra vuxen i hushållet.
    -Jag är barnets styvmamma.

    Jag föredrar det sistnämnda. Enkelt, tydligt, går fort att säga. Alla fattar vem man är.

    Själva ordet "styvmamma" vet jag faktiskt inte vad det härstammar från om det nu är det du undrar. Se nedan från wikipedia.


    Ordledet styv- är fornnordiskt och besläktat med stuv, stump, stympad, ofullständig. Många använder i dag termen bonusbarn om sin partners barn från tidigare förhållanden. Det är emellertid en vidare term, eftersom den även omfattar barn till en sambo eller någon annan som man har ett fast förhållande med. Till bonusbarn finns det således inte alltid en juridisk koppling.[1] Modernare, vardagliga beteckningar för styvfar och styvmor är plast- eller bonusmamma respektive -pappa. Förledet plast- är dock relativt ovanligt rörande barnen.

    Hoppas detta gjorde dig klokare :)

  • smulan777
    sextiotalist skrev 2011-05-05 07:58:39 följande:
    Jag har alltid presenterat mig som sambo till pappan, aldrig på något annat sätt
    Så gör även jag ibland och gjorde alltid så i början.

    Dock så vill gärna barnen kalla mig styvmamma (Inte till mig men om mig). Ordet blev introducerat för dem av deras mamma. På något sätt så känns det som om barnen tycker det är lite skönt att få ett namn på den personen som faktiskt träffar dem precis lika mycket som deras föräldrar.

    Jag själv när jag pratar om min mammas man för andra kallar jag honom styvpappa och har gjort det sen tonåren.

    Man kan väl konstatera att det är en smaksak.
Svar på tråden rarvaddå bonus?