Om vi glömde att de skulle ringa? Absolut inte. Jag upplevde väntan som väldigt jobbig, inte minst för att jag bar telefonen runt som besatt, blev panikslagen om jag råkade gå typ in på toan utan telefonen (Nej! Tänk om de ringer medans jag är på muggen!), fick bli den irriterande typen som alltid hade telefonen påslagen på seminarier, ute på restaurang, på joggingspår, mm.
Och din andra fråga, nej det fanns inte en chans att jag kunde jobba vidare efter barnbeskedet den dagen. Det var bara att maila bilder till familj och vänner, skriva ut bilder för att sätta upp i vartenda rum hemma, och köp lite skumpa på väg hem! Jag klarade inte heller av att jobba dagen därpå heller - jag tog med skumpa till jobbet och berättade, sedan började vi fixa dokument, signaturer, mm. Inte heller sov jag en sekund natten efter barnbesked - jag stirrade på korten typ hela natten, pratade med den, mm. Som en skön, pirrig nyförälskad känsla, men gånger 1000!
Hur länge har ni väntat nu? Privat eller statligt barnhem? Hur upplever du väntan?