Hur det känns för oss barn med styvföräldrar

Du skriver bra och får en att tänka efter. Dock så tycker jag att du har missat grejen med att man som vuxen i ett hem faktiskt har rätt att säga ifrån och även komma med råd angående städning och dylikt. Jag har själv en extradotter på heltid och nog tjatar jag på henne. Precis lika mycket som jag tjatar på hennes lillebror (min och mannens äldste gemensamma). Någon man faktiskt tycker väldigt mycket om är det lättare att tjata på, för man känner sig trygg i att personen i fråga vet vad man känner. Kanske var din styvmor lite dålig på att tala om det, för tjatandet ska ju gälla både ris och ros. Nåja, det jag försöker få fram är att situationen som vuxen i ett hem där alla barnen inte är ens egna inte alltid är så lätt och om man dessutom under föräldraledighet och liknande sköter majoriteten av de små hushållssysslorna, som plockande och annat som kvinnor oftast gör så kan det lätt bli konflikter. Här hemma kan jag inte säga att vi behandlar barnen exakt lika. Alla är de i olika åldrar och olika som personer. De större har mer ansvar, men också mer frihet och alla är lika mycket värda som familjemedlemmar.