Frustration och förtvivlan...

Känner verkligen med dig! Det är verkligen slitsamt att försöka och försöka, och att inte veta vad som är fel. Men förlora inte hoppet! På sätt och vis är ju oförklaröig barnlöshet bra, enligt min läkare brukar man då i alla fall ha goda chanser att bli gravid med hjälp av ivf. 

 För oss tog det drygt tre år av försök, inkl utredning (oförklarligt barnlösa), hormonbehandlingar och inseminationer. Sedan plussade vi efter vårt första ivf-försök och nu är jag gravid i vecka 9! 

Om ni bor i Stockholm så omfattas ivf numera av vårdgarantin, man har rätt till vård inom 3 månader från att remissen är inskickad. Tror att det är samma sak i andra län också, kolla vad som gäller där ni bor. Min erfarenhet är att väntan är det allra värsta, det känns bättre när man är under behandling... Annars håller jag med AnnieS: jag ångrar så här i efterhand att vi inte gjorde privat ivf direkt efter utredningen, i väntan på landsringet. Ivf ökar ju chanserna mycket och för oss hade det definitivt varit värt pengarna att slippa ett halvår av oro och väntan. 

Lycka till!