Saker jag önskar att jag hade vetat när jag kämpade

# att man inte skall vänta på att komma iväg till en bra läkare! Efter fem år utan prevmedel och ett halvårs räknande av ägglossningscykler gick jag till lokala barnmorskan för rådfrågning, hon tyckte inte att det var något konstigt utan vidhöll att ett år inte är ovanligt och att de fem år vi inte räknat dagar i stort sett inte räknades... Ett halvår senare tröttnade jag ändå och kontaktade närmaste gynekolog, fick tid två månader senare. Fick sedan börja tempa tre cykler, sedan vänta en och en halv månad på tid igen. Sedan visade sig sambons prov vara kass, vilket medförde att vi skulle behöva vänta till augusti (!!) innan han kunde ta ett nytt prov. Där tröttnade jag rejält och ringde en privat ivf-klinik - en månad senare var vi utredda och klara - jag kan inte få barn igen pga av sammanväxningar!!!! Nu blir det ivf i höst
Hade jag kontaktat ivf-kliniken direkt istället för (den ganska oempatiska och tydligen även okunniga)  barnmosrkan hade jag sluppit ett och ett halvt års sorg varendaste mens... (Efter fem års samliv utan prevmedel borde ju en liten klocka ringa i huvudet på en barnmorska...?!)
SÅ vänta inte, betala hellre några tusen för en privat utredning! Det värsta som kan hända är att ni blir spontant gravida och är ett par tusen kronor fattigare...