19 år längtan efter barn. Hjälp!

alltå, jag blir alldeles paff av hur olika man är. För mig har det alltid varit jätteviktigt att ha en stabil ekonomi, jobbat ett tag osv innan man skaffar barn. För småbarnslivet är tufft nog ändå. Förstår inte heller att man inte vill njuta ett tag av att vara vvuxen och oberoende ett tag innan man binder sig totalt. När jag var 20 njöt jag av det fria livet som student. Jag träffade min man när jag var 27 och han 32 så det gick inte att dra ut för länge på barn men vi kan ibland önska att vi hunnit med ännu flera år utan barn, få njuta av varandra och ett fritt liv med resor, långa helgkvällar med prat och vin, sovmorgnar och allting. Nu har vi två underbara barn men jag är väldigt glad att jag skaffade utbilning, jobb mm först.

Jag tycker det är lite sorgligt om man inte har andra framtidsdrömmar än barn när man är 20, man kan ju hinna så mycket annat först och ändå få barn rätt ung.

Alexi

Äldre 19 Mar 10:05

#25

Miiniii skrev 2011-03-19 00:37:42 följande:

Precis! Tycker faktiskt det är mer sorligt med dom som väntar med att skaffa barn tills efter "dom har levt livet". Skulle jag tänka så hade jag nog aldrig skaffat barn.

jag ser det inte som att man ska leva hela livet först men att var sak har sin tid. Att skaffa barn innan man ens är vuxen nog att bestämma tex över sina alkoholinköp själv tycker jag bara känns forcerat. Och en del verkar ju dessutom göra det utan att kunna försörja barnet utan hjälp från föräldrar, soc osv och då tycker jag inte man beter sig som vuxen heller.

Alexi

Äldre 19 Mar 14:12

#28

Diao skrev 2011-03-19 11:22:51 följande:

Och du tycker inte att det är forcerat att man måste vara 20 för systembolaget då?
När man kan gifta sig, gå i krig, ta stora lån, etc när man är 18?
Personligen tycker jag nog att det är liiite större att gifta sig än att köpa lite alkohol på systembolaget, men alla är vi olika.

det är ju en annan diskussion men uppenbarligen tycker inte samhället att man är vuxen innan dess.

Alexi

Äldre 19 Mar 17:15

#31

Miiniii skrev 2011-03-19 15:35:05 följande:

Sajne: Jag anser att jag har hittat mig själv. Jag har alltid varit väldigt trygg i mig själv, och jag antar att en del av min barnlängtan beror på att när jag var yngre så gjorde jag det som dom i min ålder gör nu. Sen förstår jag inte vad du menar med att skaffa barn med "vemsomhelst" min fästman är verkligen inte vem som helst. Det är väl kanske just därför han är min fästman! Det är väl kanske svårt att förklara för någon som inte känner mig och min livssituation i verkliga livet.

Alexi: Jag tycker inte alls att jag forcerar någonting. Jag flyttade 70 mil hemifrån när jag var 15 och kommer verkligen inte behöva hjälp från varken sociala eller föräldrar, dessutom så har jag och min fästman eget hus, vilket inte sköter sig själv. Sen att du ens drar upp att jag inte är vuxen för att jag inte får gå på bolaget som jag vill känns som en kass brist på argument. Så jag antar att jag kan ta han om mig själv rätt så bra.

fast jag vet att du har hus och försörjning, det har framgått i tråden, så just den delen var ju så klart inte riktad till dig.

Men jag står för att jag knappt tycker en 19-åring (generellt, jag känner inte dig och kan inte veta om du är väldigt ovanlig) är vuxen och redo för att bli förälder. Det finns alldeles för många trådar med unga mammor här på familjeliv där det står helt klart.

Alexi

Äldre 19 Mar 19:27

#36

valkyria1 skrev 2011-03-19 19:07:54 följande:

Det känns som ett väldigt barnsligt argument, hela det där att man inte är mogen att skaffa barn innan man har tillåtelse att köpa alkohol, Standardiserande av människors intellektuella mognad baserad på statligt satta åldersgränser .. känns ganska efterlegat

det handlar ju om en parallell, nämligen om när samhället tycker en person är vuxen. Under 18 kan man inte ens ingå avtal hur som helst, man får inte vara med att påverka landets framtid osv. Och man bedöms som sagt inte kunna hantera alkohol hur som helst innan man är 20. Och hantera en annan människas liv som man gör med barn, det är ju oändligt mycket större än alkoholens farligheter.

Inte ens ni som tycker att just ni är mogna kan väl invända mot att det faktiskt finns en hel del alldeles för unga och omogna personer som skaffar barn? Som inte har vare sig egen bostad eller försörjning.

Sen kanske man vill kunna vara en förebild för sina barn. Utbildning blir allt viktigare i dagens samhälle. Hur ska ni kunna motivera era barn att skola och sånt är viktigt när det enda ni själva tycker är viktigt är att ha familj och struntar i utbildning och jobb?

Alexi

Äldre 29 Mar 20:52

#44

Woodgrove skrev 2011-03-29 20:35:34 följande:

Svarar bara på det sista stycket. Jag anser att det är självklart att man som förälder vill vara en förebild för sitt barn. Men vad en bra förebild innebär är subjektivt... Själv var jag 22 när dottern föddes (jag blir 26 i år) Jag/vi har rest mycket, jag har jobbat i över 10 år och är snart klar med min masterutbildning. Min man doktorerade för snart 2 år sedan. Allt går att kombinera om man vill och är beredd på att jobba hårt. (Vi satte henne inte på dagis så fort det gick, utan var hemma med henne till dess att hon var 2 år och några månader)

men då är ju du väldigt ovanlig i den här typen av trådar. många här skriver ju att de inte är intresserade av att plugga, resa osv. Du och din man verkar ju ha kämpat jättebra på alla sätt men hade väl också fler drömmar än ts när ni bestämde er för barn.

19 år längtan efter barn. Hjälp!

INNEHÅLL