19 år längtan efter barn. Hjälp!

Jag är 21 år och har en son på 4 veckor tillsammans med min ungdomskärlek sedan 9 år tillbaka som är 20 år.
Jag jobbar som snickare och hon jobbade innan som vikarie, vi klarar oss igenom vardagen utan några som helst problem.
Trots detta så glor folk på oss med "ni är dumma i huvudet" blickar och undrar säkert hur vi kan förstöra våra liv genom att skaffa barn. Dessa personer känner oss inte ens, ändå kan dem dra en slutsats om att vi är puckade i princip.

Men hur låter detta exempel?

Plugga vidare i 3 år, få en timlöning på 170kr/h. Skaffa en 3:a eller ett hus och sedan skaffa bil och hund m.m.
Jag skulle då vara 23-24.
Sedan väntade jag och min sambo med barn i 1.5 år.
Då är jag 25 och hon 24-25.

Frågan är nu om vi är bättre föräldrar och mer vuxna för att vi har pluggat, skaffat hus,lägenhet, bil och hund?
För mig låter det helt retarderat att resonera så. Att man är en bättre förälder för att man har "väntat" och skaffat sig en utbildning m.m.

Räcker det inte med en lägenhet, ett jobb så räcker gott och väl och en stark vilja att skaffa barn? Är det inte viktigast att barnet är önskat?

 CITAT :" Att skaffa barn innan man ens är vuxen nog att bestämma tex över sina alkoholinköp själv tycker jag bara känns forcerat."

En person som resonerar sådär är väldigt trångsynt och bör nog tänka över sina sätt att se på saker och ting.