inte ok!
Jag betedde mig ungfär likadant mot min pappas nya, och har som vuxen (efter psykologistudier samt terapi) förstått vad det handlade om i mitt fall.
Har inte läst hela tråden, men hur gammal var 13-åringen när du och hennes far blev sambor? Kan det kanske vara en helt vanlig "skilsmässokonflikt" det rör sig om.
Flickan kanske känner att hennes far svikit sin familj och du får ta skiten för att det lättare att vara arg på en "utomstående"?
Bor hon hos er på heltid? I så fall kan det skapa problem att du pratar om det som "ditt hem". Hon kanske inte känner sig inkluderad i familjen och svarar med att ta ytterligare steg ut ur gemenskapen.
Hon är tonåring och revolterar. Återigen lättare att ta ut sina aggressioner på en "utomstående".
Tror som någon sa att du har allt att vinna på att fokusera på de positiva minutrar hon antagligen uppvisar ibland, än på de negativa. Annars finns familjeterapi där du, flickan och fadern kan prata med varandra ihop med en medlare. Kanske kan pappan och flickan hitta egentid tillsammans (gå på bio, åka bort...) för att på så vis markera att hon är viktig del av familjen och inte behöver konkurrera med dig om hans kärlek.