Noanda skrev 2017-07-31 20:37:11 följande:
Jag har bestämt mig för att försöka bli gravid genom heminsemination med start...ja, så fort mensen har kommit och gått vilket borde vara den den här veckan. Sedan är jag redo att invänta ägglossning och det första försöket!
Vid 37 års ålder har jag inte tid att vänta på den rätte längre. Han får komma när han kommer.
Jag har dock många tankar och funderingar. Det ultimata vore insemination via landstinget här i Stockholm men det verkar gå trögt med det.
Köpenhamn är problematiskt på två sätt för mig:
1. Det kostar ändå en del pengar. Det kan ta många försök att bli gravid, man kan aldrig veta. Hur många försök kommer jag behöva göra? Ett? Två? Fyra? Sju? Tio? Fler? Jag är inte 23 längre så jag förväntar mig inte att bli gravid på första försöket. Det kan bli dyrt, för dyrt om jag har otur.
2. Köpenhamn ligger för långt bort från Stockholm där jag bor. Mitt arbete gör det mycket svårt för mig att vara borta från jobbet 1-2 dagar i månaden fram till dess att jag lyckas bli gravid. Det är mycket som ska klaffa när ägglossningen inträffar. Flygbiljetter kostar ytterligare pengar och kanske måste jag övernatta ibland. Och som sagt, min arbetsgivare skulle börja ifrågasätta min frånvaro.
På grund av ovanstående började jag fundera på heminsemination. Fördelarna för mig är att det inte kostar några pengar och att det kan ske här hemma hos mig. Jag kan till och med göra flera försök vid varje ägglossning.
Jag har nu kontakt med en möjlig donator som jag vet har donerat till två par tidigare med lyckat resultat.
Den stora frågan för mig nu (och som jag skulle ha sluppit om jag inseminerade på klinik!) är det här med faderskapet. Han är villig att stå som fader (utan att ta något ekonomiskt ansvar) men jag vill inte det. Jag känner inte honom, han blir inte pappa till mitt barn, han är bara donator! Mitt barn kommer givetvis få veta vem som donerade precis som vid en öppen donation.
Dessutom går jag miste om underhållsstöd.
Så nu är den stora frågan om jag ska säga att jag inte vet vem pappan är, att jag blev gravid under sommarens semesterresa exempelvis och inte har några ledtrådar.
Japp, där är jag nu i mitt funderande.
Om någon har några tips eller råd får ni gärna delge dom.
Söker dessutom fortfarande kontakt med donatorer!
Förlåt för kapningen av din tråd TS!
TS har nog lämnat tråden för länge sedan. Om jag vore du så skulle jag köpa sperma från en spermabank och köra heminsemination på. Hade aldrig vågat använda en privat donatoe pga könssjukdomar, ärftliga sjukdomar, ingen kontroll på syskon, kan uppstå problem med underhållsstöd och framförallt kan han när som helst under barnets tid stiga fram och presentera sig som fadern och kräva delad vårdnad eller umgänge (och ha rätt till det).