Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!
Är det några aktiva försökare kvar i tråden? Jag har nyligen gjort mitt första syskonförsök och väntar otåligt på bim. Med första barnet gick det på andra ggn.
Inlägg från: Ciconiidae
|
-
-
Nu har jag läst lite tillbaka i tråden om din viktresa för att nå ditt lån. Strongt kämpat! Fortsätter du att gå ned i vikt fram till plusset? Jag behöver också blir av med några kilon, tkr det är så mkt svårare nu med ett barn. Jag har inte möjlighet att träna så som jag gjorde förr, stress och trötthet skapar också småätande.az81 skrev 2017-07-15 08:30:07 följande:
Jag skulle nog kalla mig för aktiv försökare. har varit två vändor i Köpenhamn, nu senast på midsommarafton. Dock har inget av mina försök lyckats.
Håller tummarna för dig.
När ska du göra ditt nästa försök? -
Jag var 29 år när jag blev gravid med min första och fick en månad efter jag fyllde 30 år, så jag var väl exakt i den åldern du är i nu. Jag hade också detta som sista plan och var egentligen redo redan året innan men fick ett jobberbjudande som gjorde att jag skjöt upp det ett år. Då tog det på andra försöket och det gick på ca 20 000kr. Denna gång har jag reserverat syskonsperma så det blir lite dyrare då eftersom de som inte används blir till spillo (om jag inte vill ha en trea). Donatorn är stångd till endast syskonförsök så jag kan inte sälja vidare.Sparklebaby skrev 2017-07-16 19:46:02 följande:
Hej alla. Vet inte hur aktiv denna tråden är men hoppas att ni är några som är här :)
Jag är 29 år och har börjat att fundera/planera lite inför att skaffa barn själv. Jag har vart i någon typ av relation med en man i 2 år men jag blir mer o mer osäker på om det kommer leda dit jag vill. Jag har ca 9 månader kvar tills jag fyller 30 och jag får mer o mer panik över barn. Jag har alltid haft insemination i tanken som min sista utväg. Vill någon svara på vad det har kostat för er? Väldigt svårt att få fram en ungefärlig summa på vad det kan kosta i verkligheten.
Finns det någon som håller på med försök just nu, eller som har blivit gravida eller är på samma ställe som jag som skulle vilja diskutera och prata lite om detta med mig? :)
Just nu är jag igång med syskonförsök och hoppas på ett plus snart. :) -
Jag har varit på Vitanova, jag tkr det är bra där. Mysigt, bra bemötande och nära centralstationen. De är proffessionella och jag vet många från Sverige som varit där. :)NZZZZ skrev 2017-07-16 23:11:12 följande:
Vilken klinik valde du? Nu är inte jag ensamstående men har en man som saknar spermieproduktion. Har haft kontakt med Vitanova och fått bra intryck. :)
-
Stort grattis! Är du medlem i Femmis? Där kan du få kontakt med andra i ditt område.ElisaR skrev 2017-07-17 03:22:04 följande:
Hej!
Jag har lyckats med ivf i Danmark och är gravid i v 15 :D Så lycklig. Jag träffar gärna andra i Stockholm som är i liknande situation.
-
Jag har sparat sedan 20 års ålder för detta. Inte för försöken i sig utan att jag ska ha god ekonomi och en bostad vi trivs i. Tänkte som dig att det inte går att ha för mkt sparat. Pluggade klart och jobbade några år så lönen gick upp. Men få känner sig nog aldrig helt redo, inte för de som är par heller. Jag trodde det skulle vara svårt för mig att bli gravid så jag ville börja i tid. Men så hade jag sådan tur att det gick på andra försöket. :)Sparklebaby skrev 2017-07-18 22:52:43 följande:
Tycker det är så otroligt svårt att bestämma sig för när jag ska dra gränsen att det är dags.. Jag pluggar till i Januari och behöver ha fast jobb, vilket är mitt första "krav" på mig själv innan. Pengar har jag redan sparat som skulle täcka allt man behöver, men man kan väl aldrig ha för mkt sparat.
Jag tänker så otroligt mycket på vad alla andra ska tycka :S vad har du för upplevelser med det?
De flesta har tagit det bra och sagt att de skulle gjort samma om de inte varit i en relation och att de tycker det är häftigt. Några familjemedlemmar som tog det hårt, bl a mamma. Men nu är hon med på banan att jag ska skaffa en till. Det har blivit så vanligt nu att många känner någon som gjort det. Min syster har två vänner och mamma har en arbetskamrat vars dotter gjort samma så många känner någon. -
Det jobbigaste har nog varit bristen av sällskap det första året. Hade varit skönt att dels ha en vuxen att samtala med under t ex middagen (sådana små saker som en annars tar för givet) och dels ha en förälder att dela all glädje med. Barnet hade kolik och skrek all vaken tid så jag kunde inte träffa så mkt folk under den perioden.Sparklebaby skrev 2017-07-19 14:11:46 följande:
Ja, det tänker jag att jag också har :S Jag har varit gravid och gjort en abort för några år sedan så jag vet att jag kan bli gravid iaf.
Vad har varit jobbigast med att vara själv?
Nu har det varit tufft med hämtning, lämning och vab. Jag har ett jobb som lägger sig på hög så mormor har fått ha barnet på helgerna så jag kunnat jobba igen mig samt fått jobba en del under vabbandet också. Så det kändes ett tag som att jag knappt träffar mitt barn förutom när barnet är sjukt. Med nästa barn går jag ned i tid, men nu vill jag behålla lönen på 100% så jag får ut så mkt som möjligt vid nästa föräldraledighet. -
Det var en mardröm med koliken, särskilt då det pågick från morgon till kväll. Vissa klagar ju när barnet börjar skrika ngn gång på eftermiddagen. Jag hade inte möjlighet att äta, städa, gå ut, handla eller duscha. Jag vägrar att släppa mitt barn när det är ledset och skriker så jag gick runt med barnet i lägenheten från morgon till kväll i flera veckor. Fick ringa in min bror så jag kunde ta en dusch för när barnet somnade på kvällen så däckade jag med. På dagen sov barnet fem minuter i sträck och bara i min famn, sov förmodligen väldigt dåligt på grund av magknipet. Jag har varit bestämd på syskon även om jag kände att hur ska det gå till? Men så glömmer en fort hur jobbigt det var. :) Sedan var detta något extremt som jag misstänker har samband med min svåra förlossning. Har inte hört ngn annan som haft det så. Har endast kort på barnet när det sover under denna tiden då barnet som sagt skrek all vaken tid. Men det är en begränsad period som en bara får ställa in sig på att överleva, även om det känns som en evighet. Jag räknade ned dagarna tills barnet var 3 mån då det oftast lugnar ned sig och också gjorde för vår del. Men sedan är det många som tkr att detta är den lugnaste perioden då barnet bara sover hela tiden.Sparklebaby skrev 2017-07-20 14:38:16 följande:
Åh fy det lät inte alls roligt :/ Hur gammal är din son/dotter nu? lugnar mig lite att du gör det igen iaf. Pratade med min kusin häromdagen om allt detta och sa då till henne att skräcken hade varit att barnet får kolik när man är ensam..
Får du underhållsbidrag? Och hur fungerar det med föräldraledigheten och dagarna som pappan annars har låsta?
Underhållsstöd söker du från försäkringskassan. Du får som ensam vårdnadshavare alla dagar och du kan inte ge dem till ngn annan. De 10 extradagarna vid födseln får du inte men dem kan du ge vem du vill. Min bror tog dessa. -
Min förlossning var också hemsk som slutade i akutsnitt, men jag hade en drömgraviditet utan några särskilda krämpor. Jag njöt verkligen av graviditeten.Sparklebaby skrev 2017-07-22 19:12:23 följande:
Det låter verkligen som en mardröm, fy va hemskt. Hoppas det blir lugnare nu med nästa :D
Hur va din förlossning?
-
Spännande, håller tummarna. Är det första barnet?az81 skrev 2017-07-23 07:18:00 följande:
Var igår i Danmark för mitt tredje försök att bli gravid genom insemination.