Några som tycker om sin partners barn??

Tycka om är en sak, engagera sig som en slags förälder är definitivt en annan sak!

Därtill är det stor skillnad om båda parter har barn eller om den ena är barnlös. Precis som det är stor skillnad om barnen är små eller stora/halvvuxna.

Jag TYCKER OM min sambos barn (ungdomar) för de individer de är. Det är svårt att låta bli då de är mkt trevliga.

Men jag har från början sagt att jag INTE vill ha något som helst mer ansvar än ett allmänt ansvar som man har som vuxen gentemot ungdomar.

Sambon skaffade medvetet sina barn för 15 resp 11 år sedan. Hans val av liv. Jag valde att INTE skaffa barn och tänker inte bli en gammal mamma plötsligt.

Vi respekterar alla varandra och är alltid trevliga mot varandra, men min utgångspunkt är att barnen är hos oss varannan vecka för att vara med sin far. De flyttade in i mitt hus, men skulle jag och sambon separera har jag svårt att tro att vi skulle ha något fortsatt umgänge, jag och ungdomarna.

Behöver han min hjälp, praktiskt eller idémässigt hjälper jag så klart om möjligt till.
Men hade min sambo velat ha en ny mamma till sina barn (som redan har en förträfflig sådan) hade han fått leta på annat håll.