• Najje79

    Börjat utredning efter tre eller fler missfall

    Piggelin31 skrev 2011-04-05 08:21:29 följande:

    Nu har min blödning kommit igång får ju hoppas att kroppen tar hand om det själv denna gång... JAg har börjat tänka så konstiga tankar vi har hållt på i 6,5 år nu utan att lyckas tog mer än fem år innan vi blev gravida sen när vi väl blev det så 3 missfall.. Jag tänker så här att kanske min älskling hade haft det bättre med nån annan jag vill inte stå ivägen för hans högsta dröm... Är helt knäckt och bara gråter här hemma vet snart inte vad som är rätt och fel...


    Kram


     


    Men vännen! Såklart hade han inte haft det bättre med någon annan! det är hormon-berg-och-dal-banan som pratar! Alla känslor och besvikelser som kommer ut på en gång!! Usch, lider så med dig, det är fullt förståeligt att du har sånna tankar bara du vet om att de INTE stämmer!!!
    har du pratat med honom om att känner så här? Om inte, gör det, så han kan trösta dig och lugna dig! Skriv av dig här hur mycket du vill! Kraaam!
  • Najje79

    Happy hey: Jättebra skrivet!!! Håller verkligen med dig! och... ja.... tjoho eller nåt... men skönt att det har kommit igång! Kram vännen!

    Piggelin: Bra att du pratar med någon. Det är så himla jobbigt när folk omkring får barn eller inte alls har förståelsen för att man faktiskt kan gå igenom det man går igenom (ni vet, de där som bara skaffar barn för att de vill.. bitter -- javisst!!) Min man vill inte heller att vi pratar om det så jag har bara två nära vänner (mina kolleger) som vet om det plus min chef. Det tycker jag är lite jobbigt, jag har behov att prata om det och ibland blir det att man måste ljuga för dem närmsta i sin omgivning. Så jag brukar bara säga till dem som frågar "vill ni inte ha barn" att  "jo, men det blir inte alltid som man vill". De brukar inte fråga vidare och vad de tror och tänker behöver inte jag bekymra mig om.
    Hoppas att du snart känner dig gladare och att din man kan förstå hur du känner det även om han inte bidrar verbalt..
    Massa kramar!

  • Najje79
    Vårtur2010 skrev 2011-04-08 10:08:26 följande:
    Har läst det mesta av vad ni skrivit och oj vad jag känner igen mig Rynkar på näsan i era tankar och känslor.
    Vi gör också IVF, har nu förbrukat alla våra landstingsfinansierade försök. Har ett MA och 2 MF i bagaget på lite mer än 6 månader, en tuff resa att göra när man redan håller på med IVF. Har blivit gravid på 2 av 3 IVF försök och han med ett hemmabygge(har aldrig blivit gravid på egen hand innan)
    Var på mitt första samtal med kurator i veckan, kan väl säga att det innebar 1 timmes gråtande...
    I veckan var vi och lämnade blodprover för kontroll av kromosomfel, hur mitt blod koagulerar och hormonvärdena. Tydligen tar det ca 2 månader innan vi får svar på det.
    Försöker nu ta till allt för att vi ska lyckas med den lilla rackaren vi har i frysen(får betala själva för att få den insatt) har börjat med zonterapi, ska be om test för att kontrollera immunförsvaret osv. Känns som att man vill ha koll på allt och måste be om varje sak för läkarna erbjuder inte det.

    Hoppar gärna in i denna tråden, vill ni veta mer om mig så står det mycket i min presentation. Om avundsjukan som man kan känna mot andra som har det så lätt och bara blir gravida mm..
    Välkommen hit!!
    Men jisses! Vi har ju nästan samma historia! Fast mitt MA var resultatet av en "hemmaproduktion" (första och enda gången vi blivit gravida naturlig väg på 7 år).
    Vi har också pratat om att ta kuratorhjälp men väntar tills vi får reda på provsvaren från MF-utredningen.
    Jag får tillbaka provsvaren inom tre veckor hoppas jag.
    OCH jag har precis bokat tid för min första zonterapi! Hur har du upplevt det? jag hoppas att det kan hjälpa mig att få rätt balans i kroppen.
    Hur länge har ni försökt?
    Lycka till med allt iallafall och som sagt, välkommen att skriva av dig om allt och inget!!
  • Najje79

    Phggelin: Hur är det med dig? Hoppas att du mår bättre! Kram!

    Happy hey: hur går det för dig? Är det jobbigt eller börjar du kunna se framåt? Kram till dig med!

  • Najje79

    Vårtur2010: Men då låter verkligen zonterapi som något för mig. Jag har massor med spänningar i kroppen och har ju uppenbarligen något knas med hormonerna eftersom jag inte kan behålla fostren och de inte har (hittills) hittat några fysiska defekter på mig.
    Vart har ni gått innan?
    Min man tycker också det är jättejobbigt att se mig gråta, men i vårt förhållande är han den som mest vill prata och jag har svårt att sätta ord på känslorna. Å andra sidan kan han läsa mig som en öppen bok så han ställer alltid de rätta förlösande frågorna...
    Har ni fått tid för utredning ännu??
    Kramis!

  • Najje79

    vårtur: Jag fick för bara några dagar reda på att makens bror och sambo väntar barn. det var ett slag i ansiktet och en smäll i magen kan jag säga... jag veeet att borde vara jätteglad för dem, men i hemlighet hade jag hoppats på att få ge svärföräldrarna första barnbarnet och de bor i samma stad jag bor 30 mil bort, hade varit roligt om vårt barn iallafall hade fått vara först. Nu känns det som att det inte kommer bli alls speciellt om vi blir med barn, att min graviditet inte kommer bli så speciell. Jag vet att detta sitter i mitt huvud, men jag tycker det är skitjobbigt!
    Och en kollega är i 7:e månaden och de hade hållt på länge sa hon... ett halvår! jag kunde inte låta bli att slänga i ansiktet att "ja, det är ju inte 7 år och 3 missfall, men.." var jag jätteelak då? jag kunde inte stoppa det.
    Min man försöker att förstå men hans tröst blir ofta ännu jobbigare för han kommer ju med alla klyschor som jag redan vet om, så jag sa till honom att "bara låt mig gråta, krama mig och låt mig vara hysteriskt ledsen, säg inget, gör inget, det går över" Det har funkat för oss.
    Kramar i massor, det känns som om vi har väldigt lika känslor just nu!

  • Najje79

    vårtur: Usch vilken födelsedagsfest!
    Ja, det är en himla massa känslor inblandat och vi har inte heller berättat för så många, egentligen bara våra chefer och närmsta kollegor eftersom vi måste ta ledigt ganska mycket under behandlingen då vi har ett par mil att åka. Så när man sitter på jobbet och känner att, fan, fan, nu kommer det och går på toa och det har kommit blod då är det inte roligt. Jag arbetar som förskollärare så jag har ju barn så himla tätt inpå mig och ibland kan man få kommentarer som " att arbeta med barn är ju det bästa preventivmedlet"... och föräldrar som gör allt (ljuger och håller på)  för att få lämna sina barn så de kan åka till Ullared, fika med kompisar etc. vad skulle jag inte ge för att få ha deras små bebbar!
    jag inser ju självklart att småbarns-livet inte är en dans på rosor, men iallafall!!
    Nog gnällt för idag!
    Ha det bra! Massor av kramar!

  • Najje79

    Piggelin: Vad skönt att höra att du ser framåt! Har de skickat iväg remiss för utredning? Annars får du be att de gör det när du är på VUL. Ta hand om dig vännen!

  • Najje79

    Mimmie81: Tack snälla för solskenshistoria! Det är skönt att höra att det är värt att inte ge upp! Ska gå in och läsa din blogg. Kram!

  • Najje79

    LadyA01: Hur gick det igår?? Vad härligt att ni hade det bra på smekmånaden! Hur var bröllopsdagen??

    Happy hey: Hur går det för dig??

    vårtur o pggelin: Hur går det, vad händer???

    Jag har fortfarande inte fått besked om resultatet, men hoppas att det blir nu i veckan. på torsdag börjar jag zonterapi, hoppas det känns rätt för mig!!

    Kram på er alla i sommarvärmen!!

Svar på tråden Börjat utredning efter tre eller fler missfall