SNÄLLA. Någon som fött ett stort barn, visste ni innan?

Tack för era svar, jag har förstått att det är förloppet och hur mycket man lyssnar på bm som avgör hur mycket och om man spricker. För de flesta går det väl rätt bra tillslut trots stora bristningar? Orsaken att mamma gjorde det var nog att lilla jag inte ville komm ut, kom ner snett på något vis och tydligen var det inte vanligt med tång eller sugklocka där och då. Så det gick väl för snabbt o hon gick sönder och jag vägde ju bara drygt 3 kg.

Usch nej jag vet det är svårt att säga, har hört om dem som tvärtom hela tiden fått höra "men gud du har ju ingen mage! är du säker på att det växer som det ska??" och så har det kommit ut en helt vanlig liten bebis på 3,5 kg. Men i min lilla panikdrabbade hjärna slår jag ihop mamma sprack helt, svärmor födde världens klump med snitt = jag i mitten både stort barn och bristning. Inte så rationellt jag vet... Nej det går säkert bra och jag har varit rätt lugn hela tiden och tänkt mycket på hur jag ska försöka slappna av osv. Det blir väl som det blir och jag känner inte någon önskan efter snitt!

Men kan man inte säga nåt om storleken, att det brukar bli ett medel på kvinnan och mannen? Han var stor och jag var liten, alltså en medel nu kanske??

Oj va många svar, intressant att läsa om det ni varit med om! Kul med bilderna också, tycker jag känner igen mig hehe. Ja det verkar ju så olika, det återstår att se för min del. Ska till bm imorgon och tänkte nämna min rädsla igen. Har skrivit lite kort om det inför förlossningen också. Fast jag är rädd så längtar jag.