Vi som blivit gravida via IVF Bf Oktober 2011 !
![](https://www.familjeliv.se/bundles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif)
Vi håller på att renovera hemma och har insett att vi inte kommer att hinna klart innan bebis kommer. Så vi bor i renoveringskaos och kommer att få fortsätta göra det efter att bebis kommit. Kände tidigare att jag ville att bebis skulle stanna i magen så länge att vi hann klart men nu vill jag ha ut denna bebis
Sov urdåligt inatt igen. Det värker överallt. I ryggen. I magen. I benen. Jag mår illa. Det kryper i kroppen. Men så fort jag får komma upp mår jag bättre. Börjar bli segt att inte få sova på nätterna.
Ska till barnmorskan igen idag. Mäta magen, väga mig och lyssna på hjärtljuden. Sedan ska jag be henne kolla blodvärdet fast hon sa sist att det var sista gången då hon skulle kolla. Men eftersom jag legat lågt och börjat äta järntabletter vill man ju kolla värdet.
Tillbaka från barnmorskan och det besöket gick inte riktigt som väntat. Bebis har gått från fixerat läge till ruckbart/rörligt. Bm trodde det berodde på att det nog fanns mycket plats därinne. Men hon är en svammlig tant som jag har lågt förtroende för. En vecka kvar till bf och det blir bedömning om två veckor om inget hänt innan dess. Men jag ska tillbaka till bm nästa vecka för en extra koll.
Blodvärdet hade gått upp
Sedan skulle hon lyssna efter hjärtljuden. Återigen direkt efter att hon klämt rejält på min mage. Hjärtljuden var för höga, låg på 170, så vi fick sätta oss i väntrummet medan hon träffade en annan patient innan vi åter fick komma in för att lyssna. Då pendla hjärtljuden mellan 128 och 150. Detta var tydligen bra enligt henne.
Känns lite sisådär just nu. Orolig över att inte bebis är fixerad längre. Och sedan blir man ju fundersam över hjärtljuden. Men men. Jag måste försöka lita på bm även om jag har svårt för det. Hon borde ju veta vad hon gör.
Ännu en sömnlös natt. Haft jätteont i magen. Men fick fisa en massa någon gång i natt och då lätta smärtan, och nu på morgonen efter två toabesök och en massa fisande (tur man är ensam hemma ) så känns det hur bra som helst. Jäkla gaser att ge smärta!
Två dagar kvar till bf och det händer inte ett skvatt här. Inga sammandragningar eller något annat som kan vara ett tecken på att bebis är på väg ut. Suck! Har inte ens sett till den berömda slemproppen trots evigt synande av toapappret i ett par veckors tid
Vår bebis har inte bråttom ut. Men jag börjar toklängta nu! Dessutom känner jag precis som du Shibby, att ju längre bbeis dröjer desto mer tid till oro får jag vilket inte är bra. Jag vill ha förlossningen överstökad nu
Måndag och imorgon är den efterlängtade dagen här. Bf-dagen. Som man räknat ned till. Och jag känner fortfarande ingenting. Suck!
Har ni sett till era slemproppar? Jag har inte gjort det. Vet att inte alla uppmärksammar den, så kanske tillhör jag denna skara.