Bör man skilja sig från sin Alzheimersjuka hustru om man vill leva i ett nytt förhållande?

Kojbe skrev 2011-02-05 18:17:56 följande:

Tror inte det skadar någon... Hmmmm jag håller inte med där.
Barnen tar skada av det och de själva tar skada av det. Jag kan inte se eg vad åldern el sjukdomen ska ha med det att göra att det liksom blir ok? Men det är ju jag det.
För min del så har jag lovat tills döden skiljer oss och jag anser ju att även om hon är sjuk är hon inte död så jag tycker ju han bör skilja sig isf. För om hon ändå skulle vara så förvirrad är det ett begrepp som inte spelar någon roll för hennes del.

Men för honom o de andra efterlevande gör det STOR skillnad.
Men det är min åsikt.

Jag håller med vad carbe skrev jättesvår situation för honom ja men ärligt talat man vet ju den dagen kommer o jag tror inte han idag skulle vara så glad i tanken om det varit omvänd situation att hans fru sprang iväg till första bästa o lämnar honom åt sitt öde.

Så min åsikt är NEJ det är inte ok.. Ledsen men så känner jag det iaf....

Kojbe skrev 2011-02-09 13:38:35 följande:

hmmm men med ditt resonemang så får den *nya* han lever med bara delvis ju och är det rätt mot henne? Förtjänar hon inte ett *fullt* förhållande?
Ja jag kanske är konstig men jag tycker man lever med den man lever till 100% inte bara i de goda stunderna och är det så olyckligt att partnern får en så pass illa sjukdom så får man väl isf hoppas för bådas skull att de *försvinner* snabbt ist. Jag förstår inte varför man så lättvindigt går vidare? Men det är ju jag det o jag precis som ni får ju ha min åsikt.

Leoella skrev 2011-02-08 22:55:35 följande:

Jag har hört talas om liknande fall IRL. Och jag tycker Axel gör helt rätt som INTE skiljer sig från sin hustru. Att han i någon slags "teoretisk mening" skulle kunna sägas vara otrogen är skitsamma när hustrun är så dålig. Hon kommer ju heller inte bli friskare. Hans agerande är respektfullt och hänsynsfullt! Att ställa kravet att han skulle leva i monogam relation med en hustru med alzheimers är orimligt.

En sak är att gå ut o tillfredställa sina *behov* om det nu skulle var det vad det handlar om vilket ändå i mina ögon är otrohet oavsett
Men att kalla det respektfullt och hänsynsfullt att ha ett förhållande med en annan kvinna? Hur tänker ni?
Nej hon kanske inte blir friskare men oavsett så är det inte rätt att inte säga saker vid deras rätta namn.
Ni får tycka det är ok men jag o säkert fler med mig gör det INTE.
Har tidigare levt med en mycket svårt cancersjuk man o inte tyckte jag då heller det var ok att gå ut o vara med någon annan under tiden?!

Som man bäddar får man ligga o om man har det minsta ärliga känslor för den man var/är gift med så ligger väl ändå respekten i att OM man inte kan/vill leva under de förutsättningarna så bör man ju gå vidare då.

Men den nya är väl informerad om hur förhållandena ser ut och gör ett informerat val? Annars är det ju naturligtvis inte okej. Det finns gott om äldre damer som gärna vill ha sällskap men inte är intresserade av ett förhållande där man bor tillsammans.

Sedan tycker jag inte att man på något sätt kan jämföra en Alzheimerssjuk person med en cancersjuk. För mig finns det verkligen inga likheter. En person som insjuknar i Alzheimers som 62 åring kan leva i trettio år eller mer och vara frisk som en nötkärna fysiskt. Däremot är man inte "med" psykiskt och inte speciellt medveten om sin omgivning.

Och hur menar du att någon "bäddar" för att leva med en person som i allt väsentligt slutar att vara just den personen. Man kan ju fortfarande känna ett stort ansvar för sin sjuka anhöriga - lite på samma sätt som man skulle göra med ett sjukt barn. Det är ju tex väldigt svårt att ha sexuella känslor för en person som faktiskt befinner sig på ett barns mentala nivå. Men det gör ju inte att ens känslomässiga bindningar helt försvinner.

Bör man skilja sig från sin Alzheimersjuka hustru om man vill leva i ett nytt förhållande?

INNEHÅLL