hjälp! Min pappa har fått cancer! hjälp mig att klara detta

Min mamma har överlevt och blivit frisk från tjocktarmscancer spridd till livmodern och en del av tunntarmen. Det var 2002.
2007 blev hon friskförklarad. Hon opererades 2 gånger, de tog bort livmoder, äggstockar, hela tjocktarmen och ett par meter tunntarm. Hon slapp stomipåse, då de istället sydde fast tunntarmen som en ändtarm.
Hon är alltid dålig i magen, men mår i övrigt bra.

Jag hoppas din pappas cancer är i ett tidigt stadium och att det ska gå bra. Jag vet precis hur hjälplös man känner sig. Hur hemskt det är att bara se på.

Min pappa gick bort för 2 ½ vecka sedan i prostatacancer som spritt sig till skelett och lungor. Det tog bara 6 månader från det att han fick beskedet tills att han dog. Slutskedet gick oerhört fort. På 2 veckor gick det från att han var "som vanligt" med lite ont i ryggen till att han inte kunde röra benen, svälja eller hosta.

Jag håller tummarna för din pappa, dig & din familj. Vill du maila mig eller något och prata, säg bara till. Styrkekramar!

Jag är fortfarande i något slags chocktillstånd, kan i nuläget inte ens gråta utan allt är bara tomt. Jag jobbar inte, är student, och försöker göra "vanliga" saker i största möjliga mån för att allt inte bara ska vara ett enda stort mörker.
Min mamma har fått antidepressiv medicin utskriven och är sjukskriven från sitt arbete. Hon känner sig väldigt ensam och det är tungt både för mig & mina syskon då man nästan måste ta hand om henne, vilket jag inte känner att jag orkar med.

Att tumören är stor behöver inte betyda att man har en sämre chans, den behöver inte ha spritt sig utan kan vara koncentrerad til ett område.
Mamma hade spridning till livmodern och tunntarm som sagt, men det var operabelt. Hennes cancer upptäcktes tidigt.
Bra blodvärden är ju bra. Pappa, som hade spridd prostatacancer, hade jättedåliga blodvärden hela tiden. Det berodde på att cancern spritt sig till benmärgen som då inte tillverkade tillräckligt mycket röda blodkroppar.

Hoppas att din pappas cancer inte är spridd. Det finns goda chanser att bota tjocktarmscancer idag och många, som min mamma, slipper stomi.

Har inte varit här på ett tag... Vad tråkigt att läsa att din pappa blivit sämre.

Min pappa hade metastaser på skelettet och lungorna (spridd prostatacancer). Han fick strålning den sista veckan 3 gånger för att lätta trycket från de största tumörerna som tryckte på ryggmärgen och gjorde att han fick ont i benen och var totalt orörlig. Detta gjordes dock endast i palliativt syfte, att göra det lite lättare den sista tiden.
Från att han fick "domen" att cancern var obotlig och dödlig levde han i 12 dagar till.
Har pratat med överläkaren som hade hand om pappa på urologen, och det som slutligen gjorde att hans kropp gav upp var en blodförgiftning, sepsis, som varken antibiotika eller kortison bet på.

Han var inte kontaktbar under nästan 2 dygn, de två sista dagarna. Men vi vill ändå tro att han hörde vad vi sa och var "med".

Hoppas att din pappas cancer ändå kan bromsas lite av cellgifter eller annat, bara en liten förändring kan göra mycket, om inte annat för humöret.

KRAM.

Blir så ledsen för din skull när jag läser, TS. Våra situationer har verkligen sett liknande ut...
Pappa ville dock inte somna. Det verkar som din pappa har accepterat läget mycket bättre än vad min pappa gjorde, och det måste ändå kännas skönt på något sätt?
Det är ju svårt att sätta sig in i hur det känns att veta att man kommer att dö.

Min pappa var också på "hospice", en palliativ avdelning. Personalen där var helt fantastisk.

Hoppas att ni får en bra & fin sista tid tillsammans.