Ett extra år på förskolan?

Vi bestämde att vår son skulle få uppskjuten skolgång och det har varit jättebra för honom. Jag känner igen mig i det du beskriver.  Att få mogna i lugn och ro är superviktigt.

Hej
I egenskap av förskollärare så tycker jag absolut att ni ska gå på er magkänsla och kämpa för att hon ska få gå ett extra år på förskolan. Även om hon kommer att vara biologiskt äldst så är hon ju som ni beskriver det känslimässigt och utvecklingsmässigt socialt som de barn som är ett år yngre än henne. Eller finns det inga i den åldersguppen på hennes avdelning?

Den sociala utvecklingen är som du ju redan vet mycket viktig, jag vill bara bekräfta din kunskap och skriva att även jag anser att det är den VIKTIGASTE kunskapen för resten av livet och en den kunskap som är allra viktigast att ha med sig från förskolan. Det kan heller aldrig vara en nackdel att vara den mest sociala och klokaste i en klass som hon ev. blir om hon stannar ett år på förskolan men däremot som du skriver kan det vara en STOR nacklel att inte kunna de sociala reglerna när man börjar förskoleklass. Att inte behärska de socila spelreglerna kan innebära risk för utanförskap och t.o.m. mobbing!

STÅ PÅ DIG !!!!
Fabbemam

Om ni får igenom det - se bara till att det inte blir krångel nästa år då.
Jag har i egenskap av förskollärare haft barn kvar ett år extra och sedan när de ska börja förskoleklass så vill man sätta dem i skolan direkt eftersom det är skolplikt från 7 års ålder.
Nu var det i och för sig några år sedan sist - vet inte om det är lättare nu - men se till att det är klart för alla parter att det är förskoleklass som gäller efter det extra året i förskolan.

Och som en glad skriver - finns det inte någon förskolepsykolog eller specialpedagog som kan hjälpa till med bedömningen. Jag tycker också att det låter vettigt men undrar lite över att förskolepedagogerna inte håller med. Det är ju viktigt att de kan erbjuda en bra verksamhet för ert barn om det blir ett år extra där.
(vilket inte borde vara något som helst problem tycker man)
Lycka till!

Tack för stöd och goda råd! Vi ska kontakta bvc:s psykolog och få ett utlåtande där. Vi har också fått tips på fler håll att gå på vår magkänsla. Vi kommer att kämpa för att hon ska få gå kvar ett år extra på dagis.

Hej och Hopp, vad bra att du nämnde det där om skolplikten och att vi ska göra klart för dem att det är sexårsverksamhet som gäller trots extraåret på förskolan. Det var så självklart för mig att det barnet alltid går i förskoleklass först för att slussas in i skolan, men det gäller att vara observant där.

Tack alla!

Jag håller helt med alla andra här. Gå på er magkänsla! Det ät ändå ni som känner ert barn bäst. Har valt uppskjuten skolstart för min som av samma anledning. En jätteskärpt kille, men han behövde mogna socialt. Nu går han sista terminen i förskolan innan det är dags för förskoleklassen och nu känner jag att han verkligen är redo när det är dags. Det har varit jättebra för hans självkänsla att få vara störst ett år och han har fått en helt annan roll i gruppen.
Men jag hade inte heller fullt medhåll från förskollärarna, som tyckte att han var så långt fram.

Och när det gäller adopterade barn tror jag det är extra viktigt att ge barnen tid att "komma ikapp" socialt och emotionellt. Men vet inte om och när det kan komma perioder av grubbel och identitetskriser och då tänker i alla fall jag att det är bättre att ha lite försprång än att ligga i bakvattnet för annars är risken att man halkar ännu mer efter de andra. Och mår man inte bra eller funkar dåligt i det sociala sammanhanget hjälper det inte hur intelligent man är, det är ändå svårt att tillgodogöra sig skolarbetet.

Vi har haft ytterligare ett samtal med förskolan (som är en montessoriförskola och alltså privat. Hade hon gått kommunal förskola hade det tydligen inte varit några problem med ett extra år säger kommunen) och de vill absolut att hon ska gå vidare och verkar fullkomligt orubbliga. Vi är tyvärr rättslösa i detta och får snällt vika oss för dem, men det känns ju inte riktigt klokt. Det handlar om vår dotters hela framtid. Självklart kommer vi att fortsätta kämpa, men det verkar kört. Hur kan man tänka så på en förskola? Efter samtal med flera olika personer inom bvc, förskolor och Adoptionscentrum får vi samma reaktioner överallt: Hon behöver ett år till på sig. Men förskolan viker inte en tum. Vad ska man göra??? Vi måste dessutom få  till något den här eller nästa vecka. Sen är det för sent.

Hur gick det för er TS? Vi har samma tankar kring sonen som börjar sista (och andra) året i förskola till hösten. Vi är tveksamma kring om han kommer vara mogen att börja förskoleklass om ett år.

Någon annan som har erfarenhet av att skjuta upp skolstarten?

Vi kommer eventuellt att göra det med vårt äldsta barn nästa år. Han fyller 6 i slutet av okt 2013 och vi hämtar honom och hans lillasyster i nästa vecka. Min tanke var att låta honom börja förskoleklass och sedan ev låta honom gå om förskoleklassen ett år till, men vi får se hur han är som person såklart. Han har gått på förskola i över ett år redan, så han har fått en del sociala spelregler "på köpet".