• Maeva

    Jag tänker stanna hemma länge, är det OK?

    Ja, jag vet, en konstig rubrik, men rubriksättning har aldrig varit min grej.

    Så här är det i alla fall:

    Vi har en son som fyller ett år i mars. Jag var hemma på heltid de första 6 månaderna och har sedan augusti jobbat 20 %. Nu har vi börjat prata om hur vi ska ha det framöver och kommit överens om att  fortsätta så här åtmistone ett år till, troligen två. Jag och maken är överens, så långt är allt frid och fröjd. MEN när jag berättat det här för människor i min omgivning blir jag i stort sett idiotförklarad. Hur kan jag, som har en lång utbildning bakom mig och ett bra jobb, gå i en sån kvinnofälla? Förstår jag inte allt som jag ger upp? Jag sviker mina ideal totalt osv. Jag har verkligen försökt att inte lyssna på allt detta, men när det kommer från människor som jag alltid annars lyssnar på är det svårt att stänga det ute.

    Vad tycker ni. Gör jag helt fel, även om mitt hjärta säger att det enda rätta är att få spendera så mycket tid med min guldklimp som möjligt?

  • Svar på tråden Jag tänker stanna hemma länge, är det OK?
  • Maeva

    Enligt många av mina vänner, och vissa medlemma i min familj, kastar jag bort min långa utbildning och det som jag byggt upp på jobbet. De anser att jag går i den ultimata kvinnorfällan och att jag, som innan jag fick barn höll mycket hårt på jämställdhet och kvinnors rättigheter, överger mina ideal.

  • Watchbitch

    Klart du ska göra som du känner.. Var och en väljer sitt!

  • Modgun

    Och hur mycket bryr du dig om vad de tycker?


    Vad har kvinnors rättigheter och dylikt med att göra om du vill vara hemma länge med ditt barn?

  • Bliglin

    Men absolut!

    jag var hemma1 år och 9 månader och har också lång högskoleutbildning. Sedan var sambon hemma i ett halvår ytterligare. Sonen började fsk 2 år och 4 mån gammal och jag önskar jag kunde stannat hemma längre. Tiden med barnen får man aldrig igen. Skit i vad andra tycker, det är ju du som ska leva ditt liv!

    (börja pensionsspara senast det år du fyller 40 och se till att sambon sätter dig som förmånstagare på sin allmänna pensionsförsäkring ifall ni inte är gifta )

  • lövet2

    Om du vill stanna hemma, så måste du vara helt säker på att du gör rätt, för folk kommer att fortsätta trakassera dig. Är du minsta lilla osäker, så kommer du att ta åt dig av deras kommentarer, och då blir det riktigt jobbigt.

    För min del satsade jag aldrig på någon fin utbildning, och det har jag fått höra i åratal. Hur kunde jag, med mitt läshuvud och mina fina betyg, kasta bort mitt liv på att bli hemmamamma??? Personligen tycker jag inte det viktigaste i livet är status och hög lön, utan jag satsar på lycka, harmoni och att hela familjen (inklusive mig då) ska må bra. Därför vet jag att jag gjort och gör rätt ...

  • Maeva
    Modgun skrev 2011-01-24 23:00:12 följande:

    Och hur mycket bryr du dig om vad de tycker?


    Vad har kvinnors rättigheter och dylikt med att göra om du vill vara hemma länge med ditt barn?


    Många anser väl att pappan lika gärna kan vara hemma om man inte vill ha barnet på dagis...

    Tack för ert stöd. Jag vet inte riktigt varför, men ´"alla" verkar ha gaddat ihop sig emot mig i den här frågan. Har redan hört en del skvaller om att det skulle vara maken som tvingar mig att vara hemma med sonen...
  • Bliglin

    Äh, jag tror många antingen är för snåla för att vara hemma med sina barn eller för har dåligt samvete för att de inte var hemma längre själv och då står de inte ut med oss som gör som vi vill ;)

  • Maeva
    lövet2 skrev 2011-01-24 23:06:08 följande:
    Om du vill stanna hemma, så måste du vara helt säker på att du gör rätt, för folk kommer att fortsätta trakassera dig. Är du minsta lilla osäker, så kommer du att ta åt dig av deras kommentarer, och då blir det riktigt jobbigt.

    För min del satsade jag aldrig på någon fin utbildning, och det har jag fått höra i åratal. Hur kunde jag, med mitt läshuvud och mina fina betyg, kasta bort mitt liv på att bli hemmamamma??? Personligen tycker jag inte det viktigaste i livet är status och hög lön, utan jag satsar på lycka, harmoni och att hela familjen (inklusive mig då) ska må bra. Därför vet jag att jag gjort och gör rätt ...
    Precis så känns det nu. Innan jag gick på föräldraledighet fick jag ett erbjudande som jag annars skulle ha kunnat döda för, med MYCKET högre lön. Nu känns det inte alls viktigt längre.
  • Modgun
    Maeva skrev 2011-01-24 23:07:20 följande:
    Många anser väl att pappan lika gärna kan vara hemma om man inte vill ha barnet på dagis...

    Tack för ert stöd. Jag vet inte riktigt varför, men ´"alla" verkar ha gaddat ihop sig emot mig i den här frågan. Har redan hört en del skvaller om att det skulle vara maken som tvingar mig att vara hemma med sonen...
    Jo jag vet, men det spelar ingen roll. Skit i vad de säger.
    Det är inte så att man måsta kasta in barn i statens armar så fort de fyller ett år. Visst en delhar kanske inget val, men ni har ju det och det ÄR jättebra.
    Träffa andra barn kanni göra på öppnis liksom.
    Äh skit i vad några sura bitter fi**or till anarkafeminister säger till dig.
    GÖR det som känns bäst för ER och inte alla andra.
  • äntligen mor

    Tycker att männisjor lägger sig i saker som dom inte har med att göra!

  • skrotis78

    Jag är i precis samma sits som du och känner likadant. Min dotter är nu 1½ år och vi har sökt förskoleplats till augusti. Nu har vi dock börjat fundera på om jag ska vara hemma tills hon är 3 år.
    Det är min högsta önskan och jag vill verkligen det, föräldraledigheten har varit den absolut bästa tiden i mitt liv. Men så fort jag pratat om att jag ska vara hemma så länge så börjar folk kommentera och fråga.
    "VA, ska hon inte få börja på förskola, stackars henne" osv.
    Vi hittar på aktiviteter och träffar mkt folk så det är inget problem.

    Folks kommentarer börjar få mig att tveka. Även fast jag vet vad som känns bäst för mig, så får de mig att fundera på vad som är bäst för min dotter. Jag tror hon skulle ha det bra hemma. 
    Vad gör 1 års skillnad i det långa loppet liksom... Om man börjar på förskola när man är 2 eller 3 år. 

  • Modgun
    skrotis78 skrev 2011-01-28 21:38:41 följande:
    Jag är i precis samma sits som du och känner likadant. Min dotter är nu 1½ år och vi har sökt förskoleplats till augusti. Nu har vi dock börjat fundera på om jag ska vara hemma tills hon är 3 år.
    Det är min högsta önskan och jag vill verkligen det, föräldraledigheten har varit den absolut bästa tiden i mitt liv. Men så fort jag pratat om att jag ska vara hemma så länge så börjar folk kommentera och fråga.
    "VA, ska hon inte få börja på förskola, stackars henne" osv.
    Vi hittar på aktiviteter och träffar mkt folk så det är inget problem.

    Folks kommentarer börjar få mig att tveka. Även fast jag vet vad som känns bäst för mig, så får de mig att fundera på vad som är bäst för min dotter. Jag tror hon skulle ha det bra hemma. 
    Vad gör 1 års skillnad i det långa loppet liksom... Om man börjar på förskola när man är 2 eller 3 år. 
    gör ingen skillnad alls.
    Man SKA göra det som är bäst för just SIN familh, och skita i vad andra säger.
  • Belavon

    Tänk inte på vad du missar utan vad du får. Du kommer ju att vara med ditt barn och barnet kommer att ha dig nära så länge. Ni kan ju hitta på massa saker tillsammans. Man måste ju alltid välja här i livet. Det du väljer är viktigast för dig. Du kan väl le tillbaka och säga något som att välja sitt barn före jobb är väl inte så tokigt :)

  • Margarit

    Min son är nu 2år7 månader och jag är hemma med honom. Planerar att vara hemma tills han är tre, längre om det funkar ekonomiskt.

  • Flickan och kråkan

    Jag har 6 års universitetsutbildning bakom mig.....och jag ska börja jobba i augusti....då har jag varit hemma i 3½ år . Min äldsta fyllde 3 år före jul och har precis skolats in på förskola nu och går 15-timmars. Det har gått alldles förträffligt. Lillebror kommer att vara 2 år + 4 månader i höst när jag ska börja jobba igen och han ska skolas in på förskola. Jag tänker inte jobba 100% och sambon kommer att ta ut en massa föräldradagar då jag börjar jobba. Tiden med barnen får man aldrig tillbaka. Jag trivs med mitt jobb, men det är ju fortfarande bara ett jobb .

  • örtagård

    Det kan också vara så att din utbildning och jobb ger dig möjlighet att vara hemma länge - det är väl inte bortkastat om det skulle vara så .

    Naturligtvis leder inte alls alltid utbildning till välbetalda och trygga jobb. Ibland har man bra betalt men nästan  omöjligt att  behålla jobbet om man är hemma och ibland har man lätt att vara hemma och dåligt betalt och ibland har man både svårt att vara bort OCH dåligt betalt men har man nu ett jobba som möjliggör att vara hemma är det väl jättebra om man vill vara hemma. Att du är hemma hindrar ju inte mannen från det om hans jobb ger bra förutsättningar som ditt?

    Jag har femårs universitetsutbildning och ett tryggt och bra jobb. Det möjliggör för oss att ha barnen hemma länge. Så ser jag på min "karriär". Maken har ett låglöneyrke och för honom är det nästan omöjligt att behålla jobbet och vara hemma länge.

  • Margarit
    Flickan och kråkan skrev 2011-01-31 09:56:05 följande:
    Jag har 6 års universitetsutbildning bakom mig.....och jag ska börja jobba i augusti....då har jag varit hemma i 3½ år . Min äldsta fyllde 3 år före jul och har precis skolats in på förskola nu och går 15-timmars. Det har gått alldles förträffligt. Lillebror kommer att vara 2 år + 4 månader i höst när jag ska börja jobba igen och han ska skolas in på förskola. Jag tänker inte jobba 100% och sambon kommer att ta ut en massa föräldradagar då jag börjar jobba. Tiden med barnen får man aldrig tillbaka. Jag trivs med mitt jobb, men det är ju fortfarande bara ett jobb .
    Jag tänker precis såhär. Har också sex års universitetsstudier bakom mig, en magistersexamen alltså. Mitt barn är bara litet en gång. Jobbet är kul, men som du säger, bara ett jobb.
Svar på tråden Jag tänker stanna hemma länge, är det OK?