Lärare med dyslexi, lämpligt?

Det beror väl på vad för lärare tror jag.

Jag ser inga problem med det, så länge personen ifråga är medveten om sitt handikapp (om man nu kan kalla det så) och kan arbeta runt det och använda sig av det till det bättre. Jag skulle nästan vilja påstå att det är en tillgång, eftersom personen ifråga antagligen sitter på en massa extra knep och trix kring läs och skrivinlärning sedan sin egen tid i skolan.

Jag har själv dyskalkyli (alltså problem med siffror) och arbetar inom grundskolan. Inte som lärare dock, men det händer att jag får hjälpa till med mattelektioner ibland. Jag tycker det är jätteskoj, jag ser det som en möjlighet att kunna hjälpa de barn som har det svårt. Jag förstår ju vad som rör sig i huvudet på dem, eftersom jag upplevt samma sak. Det är en möjlighet som den vanliga läraren saknar, eller inte är lika bra på.

Under min utbildning till svensklärare läste jag med flera dyslektiker. Jag har bara kontakt med en än idag, men hon undervisar i högstadiet och klarar sig utmärkt och är omtyckt av såväl elever och förädrar som kollegor och skolledning. Sanda kanske borde läsa på mer om dyslexi och ämnesplanerna för de olika skolformerna. Jag förstår inte varför det skulle vara ett problem. Klarar man utbildningen har man ju hittat sätt att hantera dyslexin,

Jag känner både läkare samt sköterska  inom specialistvård som har dyslexi fungerar jättebra. Jag tror inte att du vet vad dyslexi innebär, vi kan både läsa och skriva men kan innebära svårigheter IBLAND.

Frågan är hur den blivande läraren ska kunna lära ut rätt om hon själv gör fel!? Eller rätta något barnen gjort hon själv inte kan skilja på rätt och fel?

Hon läser svenska, matematik och engelska för barn 6-10 år och får behörighet upp till 12 år.

Hon tar sig igenom lärarutbildningen genom att skicka sina arbeten till kompisar som rättar dem innan inlämning

Det tycker jag inte går att jämföra. En lärare i de yngre åldrarna ska ju lära barnen att just läsa och skriva, är detta något man har svårt för själv så kan det bli problem.
Jag anser dock inte att det alltid är dåligt att en person med dyslexi är lärare. Många har enorm kunskap om sitt "handikapp" och har med rätt hjälpmedel inga problem att klara av  de situationer de ställs inför.

Jag har sett hennes arbeten, hon har inte problem ibland!! Utan hela tiden! Hon brukar skylla på dyslexin och låta andra skriva istället för henne i grupparbeten. När hon inte haft chans att lägga över det på någon annan har hon inte lyckats och blir det godkänd genom att skrika och gapa att hon faktiskt har dyslexi och kan faktiskt inte hjälpa att det blir fel!

Jag har läst en hel del om dyslexi, som jag nämnde tidigare är jag inget emot det, men frågan är om grundskolelärare är bästa yrkesvalet.

Jag har inget mattehuvud, kanske inte har dyskalki men skulle inte få för mig att försöka lära ut matematik!

Vi har också haft någon med liknande problematik under min utbildningstid. Den personen slutade utbildningen när h*n inte kunde glida med i de andras arbeten längre (när man istället för grupparbeten var TVUNGEN att göra enskilda arbeten). Däremot har vi minst två med dyslexi som faktiskt är medvetna om sin problematik och gör det bästa av situationen.
Jag tror att dyslexi eller ej så finns det människor som helst inte skulle vara lärare alls. Är man inte intresserad av att lära sig något av utbildningen så kommer nog inte arbetet vara det rätta heller.

Det finns jättebra hjälpmedel idag, hjälpmedel hennes blivande arbetsplats förhoppningsvis redan har.
Du kan tipsa henne om kuratorn, de är till för att hjälpa studenter med svårigheter av detta slag.

Dyslexi handlar knappast om att inte kunna skilja på rätt och fel stavning. Dyskalkyli handlar inte om att inte kunna räkna. Det handlar om att det kan finnas svårigheter kring de sakerna, men förmågan att kunna lära sig saknas inte. Jag med dyskalkyli klarar visst av komplicerade uträkningar osv. Men det tar lite längre tid, och det går lättare om jag får en kulram eller kladdpapper till hjälp. Samma sak med dyslexi. Med rätt hjälpmedel går det lättare. Det handlar inte om en total oförmåga att lära sig.

Att lära ut t.ex. matte eller stavning handlar inte alltid (men ibland) om att faktiskt kunna stava eller räkna själv. Det handlar om didaktik, att kunna bra metoder för att lära ut.