Inlägg från: Anonym (pojkmamman) |Visa alla inlägg
  • Anonym (pojkmamman)

    Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

    jag kände att jag inte alls ville ha en son. så vart jag gravid och redan tidigt i graviditeten så bara viste jag att det var en pojke. Var på ul men ville inte kolla. gick över tiden och fick göra öul och då såg jag ju nått som liknade en snopp. Gick hem å var jätte lessen i kanske 2 dagar. efter 2 dagar till Födes min underbara lilla son Theodor och jag hann inte mer än få honom på magen så älskade jag honom över allt annat på denna jord. Vist va jag avis på alla andra som hade små flickor i rosa men skulle aldrig byta ut honom om jag så fick välja fritt på vilken flicka i hela världen.
    Sen för drygt ett år den blev jag gravid igen. Även nu ville jag ha en flicka. Men efter ul så fick jag reda på att de var 2 grabbar (tvillingar) jättebesviken i 1 dag för att när de föddes älska dom lika mycke som storebror.

    Jag älskar mina pojkar över allt annat på denna jord även fast jag absolut inte kunne tänka mig att få söner innan jag fick dom. Visst kan jag bli lite ledsen ibland att jag förmodligen aldrig kommer få någon dotter men jag behöver bara titta på mina underbara pojkar så blir jag bara full av glädje av va jag fått istället.

  • Anonym (pojkmamman)

    Jag känner verkligen igen mig, fast jag vill inte ha en dotter utan en son! (Har en dotter i magen som väntas komma ut snart...)

    Även om jag som TS och #363 mentalt kan tänka att det är fel och man borde vara glad för ett friskt barn osv så är det en känsla som inte går att styra och som jag tycker det är bra att man erkänner.

    Här är en annan tråd på detta temat, och de flesta menar att det ordnar sig, man knyter an till det barn man får och bryr sig inte så mycket när det är ute.
    www.familjeliv.se/Forum-4-252/m62471141-1.html

Svar på tråden Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?