Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

Det skulle aldrig falla mig in att tro att småpojkar är "jobbigare" än tjejer. Jag har många vänner med döttrar och vet att flickor givetvis kan vara precis lika besvärliga och påfrestande som grabbar. Barn är ju barn!!

Kan bara tala för mig själv: jag har pojkar sedan tidigare och önskar mig nu en flicka. Skall jag skämmas för det?? Nu råkar det vara så att jag och min kille är lyckligt lottade, vi har lätt för att bli med barn och är därför i den positionen att vi kan önska oss ett visst kön lite extra. SJÄLVKLART är det viktigaste en frisk bebis, men skall jag skämmas för att jag hoppas lite extra på en flicka?! Aldrig!!

Blir så jävla trött på moralkärringar som blir urförbannade när folk uttrycker privata känslor och tankar här på FL. Jag har kompisar som har svårt att få barn, känner många som fått sena missfall/förlorat bebisar...och jag lider med dem. Till fullo. Men det gör inte att jag inte kan eller får ÖNSKA mig ett visst kön. Att önska är högst oskyldigt, att hoppas lite extra på en viss sort är inget konstigt eller ovanligt. Vad tror ni Victoria Beckham hoppas på till exempel?? Vad är så jävla hemskt med att ÖNSKA??? Såklart älskar man det barn man får och vill ALDRIG byta ut honom elle rhenne mot något annat i världen!

Basta!!

Själv tycker jag att empatibrist är en väldigt dålig egenskap och jag tycker att ni som lider av det inte borde skaffa barn alls för att föra det vidare till en generation till är bra mycket värre än att önska sig kön på framtida  barn.

Du tycker itne att man skaffar barn för att DU inte kan förstår att TS känslor är rktiga och dem rår hon inte för. DU tycker itne att TS förätjänar empati och då undrar jag vad du då gör i en tråd som denna, för att säga till TS att hon inte borde skaffa barn, när hon dessutom redan är gravid? TS söker stöd och undrar hur andra i hennes situation haft det och DU kommer med pekpinnar som garanterat inte hjälper TS ett skit.

Jag vidhåller att dom utan empati inte borde skaffa barn. Och kanske hålla sig til trådar där de hör hemma.

Fast du fattar ju fortfarande inte vad jag menar. TS ÄR ju redan gravid så hur kan det på något vis hjälpa henne att folk gastar att hon inte borde skaffa barn om hon känner så? Det är liksom redan för sent för det. Hon är gravid nu och eventuellt är det en pojke. Det absolut troligaste är att TS kommer älska sitt barn oavsett kön men OM hon nu INTE gör det så har du på inget som helst vis hjälpt henne med det.

Och tror du på allvar att alla bebisar som föds av mammor som får en fölossningsdepression blir omplacerade??