Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

jag är gravid för 3e gången, och sista! har två pojkar. med 2an önskade jag mig såklart en flicka lite  mer då vi redan hade en pojk. På Rul kunde de inte se då han knep ihop benen så vi fick veta först vid förlossningen. Jag hade inga aningar innan utan det pendlade mellan pojke/flicka hela graviditeten. Men jag fantiserade om att få en flicka och jag skulle bli överlycklig på förlossningen och ringa mamma direkt o berätta osv....Men ut kom en pojke, kände ett sting av besvikelse. Han var väldigt välskapt och fin, verkligen fin på alla sätt det såg jag ju men jag knöt inte an på samma sätt som med första sonen tycker jag, det tog längre tid. Kanske oxå för att man är mer stressad hemma med ett litet barn till att ta hand om. Nu när jag ser på bilder på min lille son på BB så känner jag mig lite sorgsen över att jag inte var mer lycklig i stunden som var då.. Han är sååå himla söt på korten!! som en liten docka, så otroligt fin!!! och han är jättesöt nu med, gosig kramig mjuk gullig rolig och busig, ja helt perfekt och jag älskar honom otroligt mycket!!
Men nu när jag väntar nr 3 så önskar jag mig såklart en flicka igen, det är  min sista chans. Är rädd för de där besvikelsekänslorna, de känns så skamliga och fel. Har intalat mig själv att vi får en pojke till och säger det till alla som frågar, men ibland fantiserar jag mig bort till den där flickbebisen, och blir svartis på alla andra som har flickor i magen.
Är rädd för hur jag kommer känna på förlossningen men samtidigt är jag ju förberedd då jag gått igenom det en gång redan.
Borde kanske göra ett könsul men sambon vill inte, har inte helt o fullt bekännt min oro för honom, inte för någon.

Men ni som kan och vill, gör könsul så har ni sedan tid på er att bearbeta resultaten innan bebisen kommer, tror det är bättre än att få veta på förlossningen faktiskt.

Jag förstår att du vill kolla en extra gång, jag skulle oxå tvivlat på Bm, bara för att det känns som en total omöjlighet för mig att få en flicka! min flicka finns bara i mina drömmar. Jag vet flera som fått en flicka efter 2 pojkar och det ser jag som ren tur, jag har inte sån tur....men rent förståndighetsmässigt så är ju chansen fortfarande 50/50 det fattar jag ju egentligen, men jag vet att det inte kommer hända mig :( Grattis till flickan iaf :) även om jag blir avis :)

Anonym (hemlig) samma här! mkt bra skrivet! tror vi är många som känner likadant, det är inget fel att önska, sen älskar man det barn man får så är det bara. Det är just känslan att önska som känns skamfull och svår att prata om. Det finns väl dock några få som verkligen blir lessna och inte kan komma över det,