Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

Känner igen mig. Har två pojkar sedan tidigare och de är fantastiska. Mjuka, fina, kramiga. Nu har jag - enligt BM på rutinultraljudet - en flicka i magen. Blev chockad när hon sade att det var en tös. Var helt säker att vi väntade en kille. Jag önskar mig en tjej så innerligt och i mars får vi veta helt säkert. Ska på könsul bara för att få veta. Jag är oerhört tacksam bara barnet är friskt, men vet oxå med mig att om bebisen visar sig vara en grabb kommer jag nog bli väldigt besviken. Förbjudna tankar. Vågar inte berätta för någon.

Sista chansen: Jag förstår dig. Det satt långt inne att erkänna för min kille att jag ville kolla en extra gång. Bara för att vara HELT säker. Jag tror fortfarande BM sett fel, har varit så säker på en tredje pojk...sitter o läser trådar om alla gånger personalen sett fel på kön och kan inte tro att det är en flicka i magen. Vi får se i mars... Kände mig tvungen att boka ett könsul men skulle aldrig erkänna för nån.

Fan vad trött man blir. Jag älskar mina pojkar mest i världen MEN skulle bli skitglad för en flicka. Har två pojkar och önskar mig nu en tjej. End of story. Har ingen nära relation till min mamma själv och hyser inga illusioner om att jag och min dotter kommer bli bästisar, klä oss i exakt likadana, rosa kläder samt rida på ponnyhästar två gånger i veckan.

Önskar mig en flicka på grund av att det vore väldigt kul att få båda sorterna. Däremot är jag jävligt medveten om att det är en "lyxönskan", jag är väldigt tacksam att jag överhuvudtaget kan få barn och skulle GIVETVIS älska även en tredje son. Här på FL verkar det alltid finnas idioter som lägger sig i varenda diskussion och rackar ned på folks tankar och känslor. En fördel med denna siten är ju att man kan få "skriva av sig" och dela privata åsikter och tankar??

Jag vill gärna ha en flicka. Punkt. Jag har två pojkar sedan tidigare som är BÄST i hela världen. Jag hade inte bytt ut dem mot NÅGOT annat. Inte ens mot hundra tjejer. MEN nu har jag ett tredje barn, och OM jag fick önska och bestämma, vilket jag VET att man inte kan/får, önskar jag mig en tjej. För att det vore kul att ha båda sorterna. Få ha en flicka i familjen. Sedan får hon älska bilar, spela ishockey och snusa. I don't care. Mina grabbar älskar smycken, rosa och annat "tjejigt". Jag skulle inte gråta om jag fick en pojke till MEN jag hade helst velat ha en flicka. Sedan är jag mycket medveten om att vad det än är som kommer ut komme rjag älska honom eller henne till döds.

Suck för er som lägger sig i. Självklart är alla mammor glada för det de får. Och självklart har man lika stor rätt att önska ett speciellt kön lite extra. Big deal.

Jag vill även tillägga att hade jag haft två tjejer sedan tidigare hade jag med all säkerhet önskat en pojke lite extra. Jag tycker det känns superskönt att det finns folk att prata med om detta, för precis som "sista chansen" skriver är det en önskan som känns lite skamfull och svår att tala om. De flesta av oss tar till oss en tredje eller fjärde pojk till 110% medan det finns ett fåtal som verkligen blir ledsna och har svårt att komma över att de "bara" fick en sort.

Dessutom tror jag många kan hålla med mig om att man JÄMT och ständigt får höra "åååå...nu är det säkert en liten TJEJ i magen!!". Finge jag en tia för varje gång jag hört den frasen vore jag rik. SÅ många kommenterar magen och menar på att "hoppas nu det är en tjej!!" och "visst vill du väl ha  en flicka?!". Sådana kommentarer tror jag också kan "förstärka" önskan om en flicka. Har man inte tänkt i de banorna börjar man kanske tänka på det när folk säger sådär.

Orsaken till att jag är anonym är att ingen utom min kille och jag själv vet vad vi har i magen. Alla tror att vi inte tagit reda på det. Har många "snokiga" bekanta på FL och vill inte att nån skall fatta vem jag är. Jag tycker hur som helst det är trist att vissa direkt slår ned på folk som skriver härinne. Jag tycker som sagt att man självklart har rätt att önska en sort lite extra. Har vänner som har oerhört svårt att få barn och även vissa av dem har sagt saker som att "du hoppas väl på en flicka??!" till mig.

Att jag önskar lite extra betyder inte att jag är otacksam! Kram på alla er andra! Familjeliv är väl till för att kunna dela tankar och känslor som dessa?

Mina pojkar är inte så värst grabbiga av sig. Jag går inte runt och inbillar mig att världen skulle bli perfekt om jag fick en dotter. Har inga illusioner om att hon och jag skall klä oss i matchande kläder, börja ridskola och måla varandras naglar. Det är inte därför jag önskar mig en flicka. Tycker helt enkelt det vore kul att ha båda sorterna! Som någon härinne skrev, jag tror oxå att de flesta som har flera barn av en sort gärna vill ha det andra könet! Hade jag bara haft flickor hade jag gärna velat ha en son!!

Att önska sig är inte förbjudet. Självklart är det absolut viktigaste att barnet är friskt, ingenting annat spelar egentligen någon roll. Men att få "lyxönska" litegrann och drömma...det kan man väl få göra?

Jag är anonym men vill inte gå in mer på vem jag är eller sådär - vet att vissa i min bekantskapskrets, eller rättare sagt väldigt avlägsna f.d kompisar är medlemmar på FL och extremt snokiga och nosiga. Nu när inte mina riktiga vänner ens vet vad jag har i magen skulle det kännas surt om ngn av de andra som jag inte ens umgås med får reda på vem jag är. Vissa människor är lite jobbiga, så är det bara.

Dotterlängtan, jag förstår din längtan och jag kan tänka mig att det måste varit lite tufft när kompisarna fick en flicka. Speciellt när man själv gått och trott att man haft det ena eller det andra i magen.

Och som sagt, för mig skulle EXAKT samma sak gällt om jag haft typ tre flickor!! Då hade jag såå gärna velat ha en son.

TS, jag undrar också hur det gått..???

Jag kan bara tala för mig själv, och för mig gäller alltså följande:

1) jag blev överlycklig när vårt första barn kom och det var en pojke. Det spelade INGEN roll vilket kön det var - bara lyckan att få en bebis var ju enorm!!

2) När lillebror dök upp blev jag lika glad - fantastiskt at ha två små grabbar.

Nu väntar jag nr 3 och önskar mig en flicka. För att det vore kul med omväxling, för att jag önskar mig en dotter, för att det helt enkelt vore SKOJ med en tös. Min man hoppas också på en tjej. Får vi en frisk liten pojk till skulle vi bli superglada, tacksamma och stolta. Men självklart vore det lite extra roligt med en flicka i och med att vi har två grabbar hemma.

Hade jag haft två tjejor hade jag jättegärna velat ha en kille. Om ngn månad får vi veta vem som är därinne. Spännande. Att som vissa härinne uttala sig i stil med att "jag behöver inte läsa något alls, konstaterar bara att det är korkat" känns patetiskt. Skall man göra en rättvis bedömning av någonting måste man väl för f-n sätta sig in i ämnet?!

Tråden handlar till största delen om att ÖNSKA sig ngt. Orsaken till att många är anonyma är just att man råkar ut för tråkiga påhopp från vissa håll.

Anonym (lycklig mamma): Nej, jag menade inte dig. Jag menade andra inlägg tidigare i tråden där folk är rent utav otrevliga.

Det skulle aldrig falla mig in att tro att småpojkar är "jobbigare" än tjejer. Jag har många vänner med döttrar och vet att flickor givetvis kan vara precis lika besvärliga och påfrestande som grabbar. Barn är ju barn!!

Kan bara tala för mig själv: jag har pojkar sedan tidigare och önskar mig nu en flicka. Skall jag skämmas för det?? Nu råkar det vara så att jag och min kille är lyckligt lottade, vi har lätt för att bli med barn och är därför i den positionen att vi kan önska oss ett visst kön lite extra. SJÄLVKLART är det viktigaste en frisk bebis, men skall jag skämmas för att jag hoppas lite extra på en flicka?! Aldrig!!

Blir så jävla trött på moralkärringar som blir urförbannade när folk uttrycker privata känslor och tankar här på FL. Jag har kompisar som har svårt att få barn, känner många som fått sena missfall/förlorat bebisar...och jag lider med dem. Till fullo. Men det gör inte att jag inte kan eller får ÖNSKA mig ett visst kön. Att önska är högst oskyldigt, att hoppas lite extra på en viss sort är inget konstigt eller ovanligt. Vad tror ni Victoria Beckham hoppas på till exempel?? Vad är så jävla hemskt med att ÖNSKA??? Såklart älskar man det barn man får och vill ALDRIG byta ut honom elle rhenne mot något annat i världen!

Basta!!