Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

Jag ville verkligen också ha en flicka när jag fick veta att jag var gravid....har växt upp med två yngre bröder och alltid velat ha en lillasyster, men så blev det inte. Så därför önskade jag så himla starkt att det skulle bli en tjej i min mage. Fick veta på UL att det självklart var en pojke, och jag blev sååååå besviken, gick hem och grät. Men det varade några dagar sen började jag vänja mig vid tanken och det kändes som att det spelade inte så stor roll längre. När sonen föddes kändes det verkligen inte som att det spelade någon roll att han var en pojke, det var bara helt naturligt...jag skulle få en son och det var så det var.
Jag drabbades dock av en förlossningsdepression, men jag tror faktiskt inte det hade varit annorlunda om jag hade fött en flicka. Sonen hade kolik, sov aldrig, var helt tiden gnällig och missnöjd....ingen rolig start.
Nu mår jag toppen igen och han är så underbart go och mysig...nu skulle det bara kännas kul att få en son till eftersom jag vet hur mycket jag kommer älska honom också :)