Bebisen och pappan

Jag kände inte alls att bebisen var min utan vår och ville att pappan skulle ta hand om henne lika mycket som jag om inte mer, jag mådde inte så bra efter förlossningen, jag matade ju mer eftersom jag ammande i början men annars gjorde han mycket av blöjbytena och myste med bebisen sovandes på bröstet i början. Jag och bebisen bodde på neo (han fick inte stanna på natten) i början och vi amningstränade och sondmatade så det blev naturligt att jag gick iväg efter amning och pumpade och då myste de tillsammans.

Om min man inte hade velat ta hand om bebisen lika mycket som jag hade jag blivit arg, jag kände att jag inte visste mer än han så det var något vi fick lära oss tillsammans!! Dottern är nu 8,5 månader och har varit ensam hemma med både mig och pappan flera gånger och det är aldrig några problem, hon verkar vara lika anknuten till oss båda!