Bebisen och pappan

Kvinnor, hur har ni känt och tyckt angående bebisen med pappan efter förlossningen?
Har ni blivit mycket MIN och otrygg med att pappan ska vara med bebisen eller har ni låtit dem umgås i lugn och ro? Eller har ni umgåtts alla tre?
På hemfärden, har det blivit en tävling om vem som ska klä första kläderna, bära första gången i bilbarnstolen, sitta bredvid bebisen i bilen på väg hemåt? Har ni rättat tex till en filt han lagt på bebisen? Osv, ni förstår min poäng?
Om man har sådana känslor, är det normalt? Hur ska man undvika det?
Pappan är ju lika mycket värd!
Jag är lite orolig om jag kommer vara den typiska mamman som tänker katastrof om bebisens pappa, trots att han skulle lika bra kunna ta hand om och vara med bebisen som jag, om inte bättre på vissa saker!
Kan man verkligen bli svartsjuk angående bebisen???