Inlägg från: Hemmaföräldern |Visa alla inlägg
  • Hemmaföräldern

    Hur i helvete orkar ni?

    Loriyana skrev 2010-12-15 17:05:03 följande:
    Jag måste säga att jag är full av beundran över er hemmaföräldrar. Hur i helvete orkar ni? Jag hade blivit galen!
    Jag ser det som ett arbete att själv ansvara för vården och omsorgen om sina barn (värderat till 380 000 kr per år enligt en brittisk undersökning). Men här blir jobbet mycket vad man gör det till. Jag har valt att vara aktiv och bilda nätverk och hitta andra hemmaföräldrar... och se till att veckorna är inrutade med olika aktiviteter. Det måste inte vara något stort men gärna träff med "arbetskamraterna" varje dag och då inte bara bebisprat utan prat om allt mellan himmel och jord. Vi blir nog ganska djupa emellanåt men det hjälper en i livet att ha tid också för relationer och tid för reflektion, speciellt som så mycket händer när man får barn.

    För mig har det varit otroligt utvecklande, jag har lärt mig så mycket, blivit modigare, mer kreativ och livets pusselbitar har fallit på plats. Väljer man det här är man nog ganska självgående redan från början, precis som en del väljer att starta eget väljer en del att vara hemma några år (och många gör både och). Det handlar ändå om en ganska kort period i livet.

    www.hemmaforaldrar.se/det_hr_blir_hemmaforaldrar_battre_pa.htm
  • Hemmaföräldern
    Loriyana skrev 2010-12-26 09:16:41 följande:
    Jag är lite i valet och kvalet. Just nu är jag nämligen arbetslös men dottern går 9-15 på dagis. Det är ett stort dagis med underbara pedagoger....MEN närmare 100 barn! Och jag märker tydligt att hon blir överstimulerad. Hon sover 19-07 (är 4 år) men efter dagis är hon så ofantligt trött och gnällig och inte det minsta rolig att vara med. Jag funderar på att dra ner på timmarna. Har inga problem med att leka och aktivera henne och att laga mat eller baka tillsammans. Problemet har bara varit att hon har varit så OTROLIGT gnällig att varenda aktivitet har slutat i trots och bråk. Jag vet inte om detta beror på för många timmar på förskolan eller om hon bara är sådan. OM jag drar ner på timmarna och hon fortsätter detta beteendet...usch jag vet inte om jag skulle orka. Jag är ensamstående och har också haft problem med depression. Jag erkänner att jag är osäker på min förmåga att vara en bra mamma. Vi bor dessutom smått, en liten tvåa....alltså inget stort hus eller trädgård för henne att springa omkring i. Jag känner dessutom inga hemmaföräldrar så jag oroar mig över att bli isolerad och ensam också. Hon har inte heller syskon.
    Jag förstår. Det låter som att du behöver ett bra nätverk runt dig. En av fördelarna med att vara hemma och bygga nätverk har varit att ha så bra stöd. Barn går igenom olika utvecklingsfaser hela tiden och är man osäker så pratar man med nätverket. Vi hjälps också åt med barnen och det har varit toppen. När en av "arbetskamraterna" fick tillökning och hon var ganska trött så tog jag hennes äldre barn och de har fått följa med mig hem, så att hon fick vila. Självklart hjälps man åt. Speciellt som så många saknar släktingar idag... de jobbar ju.

    Du kanske kan söka kontakt med några hemmaföräldrar i kommunen där du bor. Hänga med dem och känna dig för. Du måste vara ganska aktiv och själv engagera dig men det finns många fördelar med det. På FB finns det flera nätverk för hemmaföräldrar bland annat Hemmaföräldrars nätverk och Haro. Smyg in där och lägg ut en efterlysning eller skriv direkt till någon i nätverket om du ser att en träff är på gång. Hemmaföräldrars nätverk har också ett samtalsforum där du kan hitta andra eller lägga ut en efterlysning.

    Det kanske kan bli ett lyft för dig som arbetslös att skapa dig ett annat nätverk, du kan få stöd och vem vet någon kanske har jobbtips
  • Hemmaföräldern
    Åsa Ros skrev 2010-12-30 19:24:13 följande:
    Bara det att du märkt skillnad på ditt ditt barns mående när han är hemma respektive på dagis, tyder på att dagis med många barn och sällan utrymme till lugn och ro,  är en stressande miljö för barn.

    Min son var precis som du säger om ditt barn.. väldigt överstimulerad och otroligt trött. Jag tog då mitt beslut att inte utsätta mitt barn för sådan instans... jag gjorde valet att starta eget, bli dagmamma... min son är nu en helt annan liten människa och mår mkt bättre. Dessutom så är han aldrig sjuk, när han gick på dagis så var han sjuk hela hela tiden!

    så du gör definitivt rätt, att dra ner på tiden för ditt barn, ett annat alternativ är att söka efter en bra dagmamma, en helt annan miljö, mycket lugnare coh inte överstimulerat och uttröttande.

    Bra att du lyssnar och ser till ditt barns bästa, en eloge till dig som mamma.. Lycka till!
    Vet att i vissa kommuner har hemmaföräldrarna tagit kontakt med de privata dagmammorna och hängt med dem på deras utflykter och aktiviteter. Ett bra sätt att lära sig bygga upp hemmatillvaron och få tips om aktiviteter och råd.... dagmammorna är superduktiga på att komma med bra pedagogiska tips
Svar på tråden Hur i helvete orkar ni?