sommar skrev 2011-01-07 10:13:08 följande:
Adora1, nja man lär sig leva med det. Har varit tufft i alla år. Fick en stämning dan innan julafton förra året så då drog denna rättsprocess igång. Vi har varit uppe i rätten förut då han efter 2 år kom på att han vill ha umgånge utan att ha träffat sin son något under dom 2 första åren. I min värld kändes det galet att lämna sonen till nån som hotat mig, bara så där. Lillkillen hade bara blivit lämnad till mormor och morfar några få gånger. Nu är det mer att dom fått ett eget barn, han och hans sambo. Hans far tycker det blir billigare att ha han varanna vecka. Inget emot om min son nu skulle vilja åka dit men det vill han inte. Pengarna vill jag inte ha om det just handlar om dom där 1173 kr i underhåll och 1050 i barnbidrag. Nu fick jag skriva av mig. Dags att jobba på syskon ;)
Usch vad jag lider med dig... Kan inte föreställa mig hur det är att tvingas lämna bort mitt barn till någon som barnet inte känner och vill till... FY F-N!!
Du verkar ändå ha eh skön inställning och du har nog gott om skinn på näsan. Stå på dig!! Håller tumarna för att det blir ett resultat som både du och ditt barn trivs med.
Och ja - jobba på syskonet!
Styrkekramar
systertillknorr skrev 2011-01-07 10:40:22 följande:
Håller tummarna för BabyW idag! Hur tidigt kan det upptäcka vid blodbrov? Är det typ som vid gravtest fast säkrare eller?
Tack så mycket kära du!!
De kan mäta väldigt låga enheter och har man en nivå över 5 eheter räknas man som gravid. De flesta gravv-tester mäter ju runt 25 enheter och vissa känsliga rut 10 enheter.
Limpan 83 skrev 2011-01-07 10:48:53 följande:
STORT GRATTIS till er som plussat! Så kul för er
Så blir jag ledsen av att läsa att det hänt en del tråkigheter för några av er :( Men det är bra att ni skriver av er här, vi finns för varandra!
Till alla er som känner stress inför plusset, ni är inte ensamma!!! Jag är konstant upptagen av dessa tankar. Kan helt enkelt inte tänka på något annat. Det gör att jag blir sur och grinig mot pojkvännen. Men jag kan inte rå för det. Som jag sa till honom så kan man ju inte bara bestämma sig för att NU ska jag inte tänka på detta nå mer. Det går bara inte!! Vet inte om det är för att jag nyss förlorat min lilla... att jag är extra redo. Men tror jag var lite såhär redan innan jag blev gravid förra gången. Jag har liksom inget tålamod och känner en sån press på att lyckas. Vill ju inget annat i hela världen :(
Jag håller mina tummar för er som ska testa idag eller de närmaste dagarna, nu jäklar!!
Själv väntar jag med att ta mitt andra test tills BIM dagen. Men det är sjukt svårt att hålla sig... testen ligger ju där i badrummet och väntar på mig
En extra tumme håller jag för BabyW- hur har det gått idag?????
Åh vad du är gullig som hålt tumarna för mig idag!
Ja visst är det svårt (läs OMÖJLIGT) att inte använda testen som ligger där och ropar på en. Det är u användning som de är tillför, liksom...
sommar skrev 2011-01-07 11:09:48 följande:
Ja, jag e också nyfikan på hur det går för babyW ;)
Ja, men det som gör en starkar är ju dom saker som är jobbiga att ta sig igenom. Skönt att bara skriva av sig ibland. Limpan 83, förstår dig precis. Man vill så gärna ha det lilla knyttet i magen. Man är så nyfiken på om det nu ligger nåt där i. Att ha grav test hemma är rena drogen. Jag har sagt till mig själv att jag absolut inte ska testa innan bim dagen men så ligger dom där. Ska har bim på måndag. Kunde inte låta bli att testa i måndags. Alldeles för tidigt och klart det blev en neg =( Men nu har jag band på mig till på måndag. Hihi! Tror inte det tog sig men man drömmer ju självklart. Kram
Jag förstår din test-iver helt och hållet!! Vi är nig alla likadana. Man testar fast det är tidigt och man vet att det bli negativt (innerst inne iaf!), men hoppas på ett mirakel varje gång... Så korkad man är!
Ni är alla så underbart gulliga som har hoppats och som håller tummarna för mig!!!!
Tyvärr så fick jag en blödning i morse, mitt i allt när jag skulle testa mig... Hade en skum tyngdkänsla i tjejmagen igår när jag lade mig och det har jag inte haft förut. Har aldrig känt
NÅGOT i förväg...
Så vad jag nu har lärt mig är;
- Att min intuition säger inte ett skit
- Att jag numera har en lutelafas på 16 dagar
- Att ha total avsaknad av PMS-besvär bara kan tyda på EN sak - att Efamol är super och hjälper blixtsnabbt (det måste vara så, för det är den enda förklaringen jag har)
- Att tyngdkänsla i tjejmagen betyder att mensen är på väg
Det
positiva i det hela är att nu känner jag min egen kropp ÄNNU bättre!
Det
negativa är jag kommer inte våga lita på min magkänsla mer...
Nu får vi se vad som händer här...
Ska få besked på min mans senaste spermaprov och få svar på om hans epilepsimedicin har gjort honom mindre fertil eller rentav steril... Är
SÅÅÅÅ nervös!
Första gången jag fick både Pergo-tabletter och Pregnyl-spruta så tog det sig direkt, men det blev ju ett MF då. Efter det bytte min man till den här jä-la medicinen och nu tar det sig inte. Hans simmare har nog blivit rätt mycket slöa nu... Det verkar ju inte bättre när jag
VET att och när jag haft ÄL och dessutom fått
ALL hjälp i hormonväg.
Frågan är nu om det blir inseminationer och en massa "labb" som vi hoppats slippa.. Fårgan är om jag orkar längre...
Enorma bamsekramar till era alla underbara, goa, fina, stöttepelare!!!