hjälp mig.. vad ska jag säga?? vill så gärna ha snitt denna gången!!

Prata med din barnmorska, säg att du mår dåligt av att tänka på förlossningen och att du behöver träffa en Aurorabarnmorska.

Hos aurorabarnmorskan kommer du få prata om allting, och sen hjälper hon dig att få kejsarsnitt. Hon beslutar inte om det, men hon är en slags mellanhand. De är oftast jätteduktiga, och de kan hjälpa dig mycket! De är vana med att träffa de som är förlossningsrädda.

Jag ville ha snitt på grund av min första fl, var inga problem alls (ändrade mig dock tack vare Aurorabarnmorskan). Skulle inte oroa mig ett dugg om jag var du! Ibland händer det att man blir nekad, men det handlar ofta om att läkaren man pratar med inte kan förstå - och då kan man kräva att få prata med nån annan.

Måste man ha speciella skäl för att få föda med snitt? Tycker att det borde vara en del av den allmäna sjukvården... om jag föder barn någon gång så har jag redan nu tänkt mig att jag ska få föda med snitt, utan ngn giltig förklaring. Eller, jag är rädd att min fitta ska bli slapp, är inte det skäl nog? (Ja, ja, jag vet alla ni som säger att kroppen drar ihop sig och att den är gjord för att föda barn - det är bara mitt logiska förnuft som inte är det).

Usch! jag tycker synd om dig, trist med begränsningar när det gäller så grundläggande saker... jag vet inte hur moget det är, men jag skulle nog vara väldigt bestämd och ta till irrationella hot om de inte gav med sig, säga att jag funderar på att sy igen fittan innan förlossning av rädlsa att ungen ska komma ut den vägen.

Bara berätta exakt hur du känner och om dina rädslor och dina känslor kring graviditeten. Detta är det enda råd jag kan ge dig!

Är själv en som efter två vaginala förlossningar gärna vill ha kejsarsnitt. Hade en bra födelseplan inför andra förlossningen och var helt trygg vid och föda vaginalt då jag trodde att det var utmattning som gjorde att första förlossningen slutade som den gjorde. Tyvärr slutade den andra på nästan samma sätt som första så nu är jag helt övertygad om att denna gången kommer det gå ännu sämre och sluta med akut kejsarsnitt.

Tyvärr har jag itne pratat med min bm än om detta för jag hade inga sådana tankar vid första besöket och på mitt andra besök så var det en vikarie. Kände inte att jag ville prata med henne om mina känslor.

Lycka till imorgon och bara berätta vad du känner!

Då ska jag bannemig haka upp mig rejält på det där med fittans slapphet, det går nog bra, jag skulle bli så irriterad om de vägrar sammarbeta runt en grej som borde vara så självklart. Ungen ska ju ut, big deal om jag vill att det ska bli genom ett hål i magen istället för genom fittan...

Alltså, det är ju inte dags än på några år, men när den dagen kommer lär jag ha motivationsbrevet för att få föda med snitt färdigt.

'Jag sa precis som det var, att får jag inte ks så tar jag livet av mig. Jag är o kommer alltid förbli livrädd för vaginal förlossning.

Jag har fått ks två gånger o har njutit så otroligt av att få minaq barn till världen på det sättet.

Jag blev erbjuden kejsarsnitt efter min förra förlossning eftersom jag inte mådde så psykiskt bra efter den upplevelsen... Det som alla "hängde upp" sig på var anknyningen till barnet. Att jag mådde dåligt var inte lika viktigt. Så fokusera på att du inte kunde knyta an till ditt första barn och att du inte vill att de ska hända igen. Det tror jag kan vara en bra idé.

Tack allesammans för hjälpen, jag har fått godkänt för planerat kejsarsnitt och är helt överlycklig :D