Vad skulle ni gjort om skolan ringer och säger att nu måste ni hämta erat barn?

Jag har jobbat som lärare i åtta år, behörig. Och slutade just på grund av att såååå många föräldrar är oförstående när deras barn gör något tokigt. När elever stör och är elaka mot andras barn litar de helt blint på vad barnet säger och tror inte alls på läraren. De tar det sällan på allvar.

I skolan ställs det högre krav än på dagis.Det leder till att det oftast fungerar bättre för barnen. Dessutom kan det finnas två till tre personal på 15-20 barn. Så är det INTE i skolan. Har man en extra resurs i skolan skall den inte gå till att ta hand om ett barn som betett sig illa.

Hade min son betett sig illa i skolan hade jag gärna åkt och hämtat honom. Jag hade dels inte kunnat jobba mer den dagen för att jag hade varit så besviken på honom. SEdan hade jag gärna pratat allvar med honom. Sedan hade jag varit med i skolan några dagar för att se hur det fungerar för honom.

Rufsas - Jag tror att det är sååå många föräldrar som inte fattar hur klimatet är i skolan. Hur illa det  verkligen är!

Sedan tror nog de flesta att deras barn är på samma sätt i skolan som hemma.

Så mycket i skolan handlar i dag om uppfostran. Sedan gnälls det när eleverna inte når målen. Nähä....vad konstigt. En ensam lärare på 20-30 barn, varav flera är utåtagerande, några pratar inte svenska, några har diagnoser och behöver egentligen assistent. Det är synd om eleverna!

Sara - Jag har haft en elev som slängt stolar och bord. Han har slängt böcker på mig och eleverna. När jag vara gravid skulle han slå mig med en hockeyklubba i magen. Jag var ensam med honom och 20 andra barn. Vad skulle jag göra när hans anfall började? Han gick på amfetamin för att lugna ner sig.

Jag lovar att jag slogs för att han skulle få gå i en annan skolform alternativt ha en assistent. Inte många elever som nådde målen de året. Vem fick ta skiten för det av alla föräldrar tror du?

Och ja, jag ringde ibland och vädjade till mamman/pappan att de skulle komma till skolan. Jag blandade in skolsköternska, psykolog, rektor mm mm mm mm

Nej, snacka om att jag ångrar mig. Jag har helt bytt inriktning och är både glad och ledsen över det. Jag älskar att utbilda och är duktig på det. Man att tillbringa 40 procent till uppfostran är inte roligt. Att ha samma regellösa värld i skolan som de många har hemma fungerar liksom inte...

Tyvärr har jag inte högre lön men jag jobbar bra mycket mindre med mer tacksamma parter.

Jag håller med. Jag vet inte alls vad jag ska välja för skola till min son. Jag vill att han ska ha studiero, kamrater som leker och har kul iställer för att hånas. Vet itne alls vad jag ska göra.

Instämmer!

Ja, sjävlklart ligger mycket i att förebygga. Men inte lätt med 20-30 barn till i klassen, mål att nå, ingen tid till planering eller rådgivning. Men absolut i den bästa av världar! Alla runt omkring gjorde det bästa de kunde för honom. Samma år som han gick vidare till en annan skola hade han blivit helt fantastisk. Men hade mycket kunskap att hämta upp.

Jag hade hållt i en timme om det hade behövts för att inte skada sig själv eller någon annan. Men självklart inte annars! Nu behövde jag aldrig hålla honom i en timme. Men för hans och andras säkerhet hade jag gjort allt. Han hade aldrig kunna leva med att ha gjort någon så illa.

Klart han hade rätt till stöd. Men bara för att man har den rätten betyder inte i skolans värd att man får den. Det går att fiffla bra med bokstäver och siffror så att det ser bra ut ändå. Tragiskt!

Vad lär de sig genom att stanna då? Att deras beteende är ok....

Men vad tycker du att de ska göra i skolan då? Ska den resurs som finns för att hjälpa till i skolarbetet tas i anspråk för din dotter? Eller ska läraren lämna klassen och ta hand om din dotter?

Har du möjlighet att ta EN av dina semesterdagar eller ev, föräldradagar och vara med i skolan för att se hur det fungerar?

Ja, för det var ju precis det jag skrev, eller hur!

Min son på tre år förstår att jag är med på förskolan för att jag vill umgås med HONOM och att jag vill se hur han har det på dagarna, om jag förklarar det för honom. Det förstår nog din dotter också om du förklarar det.

Jag tror det är viktigt för ALLA föräldrar att med jämna mellanrum vara med i skola/förskola. För att se samspelet lärare - elev, elev - elev. Sedan är det klart att man får ta i beräkningarna att de inte är som vanligt för att föräldern är med. Men bara se stämningen i skolan. Sedan finns det faktiskt de elever som är precis som vanligt oavsett om föräldrarna är med.

Det viktigaste för eleven när föräldern är där, enligt mig, är att de får se att vi föräldrar bryr oss tillräckligt för att vara med dem en dag i skolan samt att man har bra kontakt med läraren.

Hur skulle du vilja att läraren reagerar om en elev löper amok? Eleven springer med all kraft emot din barn för att sparka och slå det? Skulle du då vilja att läraren struntar i det?

Jag har varit med om att en elev misshandlade en annan så illa att tänder flög ut och han började blöda ur örat. Det tog inte många minuter och eleven var inte gammal.

Håller man i ett barn så får man självklart ta hänsyn till hur det mår. Inte håller man fast ett barn utan anledning!!!! Eller ett barn som är lugnt och inte kommer skada någon.

Majskolven - Håller med dig! Jag tror inte någon vettig lärare stenhårt håller i ett barn i en hel timme.

Jag skulle vilja veta HUR man ska stoppa ett barn som slåss, kastar saker och slänger sig mot andra barn.  Ska jag agera stopplank och få blåmärken? Ska jag skrika till resten av klassen att evakuera klassrummet så att jag kan gå och hämta rektorn utan att någon blir skadad? Jag jag låta eleven löpa amok och slå och förstöra det som kommer ivägen?